Fina fina Thåström

Gårdagskvällen med Thåströmkonserten var magisk, jag kan inte ens beskriva hur fantastiskt bra det var.

Nu: bio, Män som hatar kvinnor.

Bara 39 år kvar...

Kommer hem trött och sliten efter 11,5 timmar på jobbet. Öppnar posten och vad får jag se? Tips till dig som närmar dig pensionen. Vid knappt 26 års ålder? Tack för den, verkligen!
Inte konstigt att man lider av åldersnoja.

...

Så kan man ifrågasätta vad tusan jag gör uppe innan sju en morron sem denna. Det kan jag inte svara på eftersom jag inte börjar jobba förrens tio. Jag vaknade dock redan fem imorse pigg som få. Igår vaknade vi bägge halv sju och gick upp för att äta den efterlängtade frukosten med fullkornsbröd och färskpressad apelsin.
Nåt konstigt har hänt med oss.

Kvällsdrömmar

Jag gjorde misstaget att kolla på Room service igårkväll. Johnni, Mattias och Melker gjorde ett så makalöst fint kök.
Jag låg i soffan och suckade hänfört och mumlade, vill ha, vill ha ungefär tusen gånger. Detta medförde att jag började dagdrömma (eller snarare kvällsdrömma). Jag stod där i vårat überfina kök, placerat i ett stort hus mitt ute på landet och tittade ut genom fönstrena och såg gärsgårdar, kossor och skog. En bit längre ner en sjö med en eka intill bryggan. På tomten sprang rufsiga ungar omkring och busade. I köket stod degar på jäsning och grytor som puttrade på spisen.
Vi äger ett litet B&B där några gäster övernattar ibland och njuter av naturen och av min alldeles utomordentligt goda mat i vårat fantastiska kök.

Det är givetvis svensk vår/sommar året runt...

Home sweet home

Alltså, vart tusan är den där våren som ni har tjatat så mycket om?
Konstaterade att det låg snö på marken när vi var på väg att landa på Arlanda, gick huttrande av flyget och undrade om ni varit spritt språngande galna, eller är det bara vädret som är det kanske? Besviken å det grövsta blev jag i alla fall.
Men efter tolv timmars flyg, ytterligare tolv timmar på en svinkall flygplats i Moskva och tillsist två timmars flygande igen var det ändå rätt gött att komma hem.

Jag är glad över att jag lyckades fixa Thåströms platta innan resan, den hjälpte mig en hel del. Jag satt i många timmar helt lyrisk och lyssnade om och om igen.
Det märkliga var att jag för ett par dagar sen satt på Kho lanta och pratade konstertupplevelser. En av de starkaste sådana jag har och den som i särklass gav mig flest rysningar var på Roskilde för en herrans massa år sedan när Thåström börjar sjunga på Nationalteaterns Bara om min älskade väntar. Jag berättade hur fantastiskt allting var och att han gjorde den så magiskt bra.
När jag satt där på flyget inatt, högt upp i luften kom jag att befinna mig på just den spelningen igen. Samma rysningar och tårfyllda ögon. Det är så brutalt vackert, Thåström när han sjunger bara om min älskade väntar, den här gången på skiva. Över sundet är för övrigt inte så fy skam den heller.
Ge mig fredag nu!

Det känns overkliget att vara hemma i verkligeheten igen, som att jag bara blev hitkastad utan att hinna reflektera över det. Känner att jag måste hinna smälta en hel del intryck för sånna har vi fått en hel del av den senaste tiden, får ta en bearbetning när vi för över bilderna på datorn. Allting har gått så fasligt fort, det känns som jag satt här igår.

H, tack för att vi fick komma hem till ett hem utan döda växter och brev på hela hallgolvet. Du är guld!

Snart hemfard

Om en timme kommer baten som ska kora oss till Phuket, dar ska vi ta in en natt pa ett guesthouse for att imorron aka vidare till Bangkok for att spendera ytterligare en natt. I arlighetens namn kan jag erkanna att jag gladerligen skulle satta mig pa flyget hem redan nu istallet for att spendera tva helt meningslosa dagar pa stallen man egentligen inte vill vara pa.
Jag langtar hem, jag vill ha en fullkornsmacka med ost och paprika. Jag vill traffa mamma. Jag kan inte komma ihag hur Helenas rost later, vilket ar markligt. Jag sa det igar varpa Ellen sa; men lisa, hon later ju precis som du!
Jag skulle nog, (detta trodde jag aldrig jag skulle skriva) inte klara av att vara borta nagra langre stunder, jag ar alldeles for hemmakar for det. Fast visst, skulle jag inte aka hem pa mandag skulle jag ju garanterat sett fram emot nasta land, det ar nog bara for att det at sa nara nu. Och det ar var har jag hort, och jag kan inte sluta att tanka och langta efter varat torp.

Igar var det fodelsedagskalas for den allra finaste Tessan. Det dracks drinkar pa stranden fran tidig dag till sen natt. Det kandes som ett fint avslut pa resan och jag kanner mig ratt tom nu nar jag ska lamna on och bara tanka pa hemfarden, som for ovrigt kommer att spenderas med 12 timmar pa Moskvas flygplats. TOLV javla timmar pa en av det varsta flygplatser jag varit pa, man ar ju inte jattepepp direkt. Jag hoppas dock pa att mota upp Linda och hennes kompis i Bangkok och prata lite skit, det skulle verkligen vara skoj!
En trost till hemfarden ar att jag har laddat ner Thastroms skiva till mobilen sa jag har ljuv musik i mina oron.

Nasta gang jag skriver ar jag formodligen hemma om inte ryssjavlarna krachar med flyget vill saga. Aeroflot kan precis lika garna bli en aeroflopp...

Koh lanta, Thailand

En buss pa 16 timmar med kass mage var INTE att rekomendera, men det gick. Jag misstanker dock att jag var ratt skyldig till att tomma ut hela bussens toalett pa en rastplats precis utanfor en restaurang. Jag hittade namligen inte vart jag skulle spola och trampade darfor pa varenda spak jag kunde hitta, nar jag kliver ut fran toan har bussen stannat och under bussen, fran ungefar det stallet toan sitter kom en flod med jag villinteveta-grejer. Jag tankte att namen herrejavlar vad har jag lyckats med nu, gomde toarullen under armen och traskade darifran med en kansla av att jag aldrig mera ville kliva pa bussenjaveln igen, men ingen hade nog uppmarksammat att det var just jag som var boven sa det var ratt lungt.

Efter att ha lekt detektiver pa det learning centre som vi vet att Tessan och Ellen bor pa och efter att ha letat oss egenom hela stranden utan storre framgang fick vi slutligen ge upp opch ringa. Hon trodde ju att vi var in Kambodja eller kvar pa Phu quoc sa hon blev skapligt paff nar jag fragade om de var sugna pa en krok. Och jag vill lova att jag nog aldrig har kant mig mer valkommen nagonstanns an nar jag traffade Tessan.
Och krok blev det! Vi har inte festat nanting pa hela resan forutom en kvall i Vang vieng och nan kvall pa Don det sa det var skapligt skoj. Nu har vi kort tva dar pa raken och ett tjatter som inte var av denna varld, vet inte riktigt hur manga ganger vi gatt omkring med lycksaliga leenden och mumlat: alltsa fatta hur jalvla underbart vi har det!
Ikvall blir det dock lungt, funderar pa att aka ivag pa aventyr imorron, till en liten o harutanfor dar man kan simma in i grottor, simma under vatten for att sedan komma in i en fantastiskt vacker bla lagun och jag tycker ju det later smatt fantstiskt sa jag ar ivrig!
Nu ar det krubb som galler ar precis vralhungrig men som vanligt tar det val ett tag att bestamma var av alla tusen stallen man ska kaka pa.
For ovrigt och appropa mat sa drommer jag om den morkaste fullkornsmackan man kan hitta med en ostskiva och rod paprika pa. Jag ar grymt trott pa frullen som serveras i Asien, antingen ar det flott med bacon & agg och det kan jag inte ata pa mornarna eller sa ar det en torr baguett med ost och skinka som smular sonder innan man ens stoppat den i munnen. Det ar tur att det finns fruktsallad att yoghurt pa de flesta stallen...
Ge mah en fullkornsmacka nu tack, jag lovar att jag betalar dyrt!

Peace!

Phu Quoc, Vietnam

Sa befinner vi oss antligen pa paradison utanfor Vietnams sodra kust. Det gar inte riktigt att beskriva hur vackert har ar men helt fantastiskt ar det!
Vi bor i en bungalow mitt pa stranden och har en sisadar 20 m ner till vattenbrynet. De storsta bekymmren vi har har nere ar mest hurvida vi ska kopa en farsk ananas eller en vattenmelon av strandforsaljaren, eller varfor inte en mango?
Vi har varit har i tva dagar nu varav den forsta spenderades med att hyra en varsin moppe och se oss omkring. Efter att ha brakat ner i ett dike och efter att ha varit nara att kora over en galen tupp sa gick farden helt riskfritt. Det var vart varenda skroma pa benet for efter en halvtimmes fard kom vi fram till en precis graddvit strand. (se nedan)
Idag ar det sol och bad som galler for hela slanten. Vi har en bar precis intill dar vi bor som har bade internet och biljard sa det ar ett perfekt stalle att komma undan lite fran solen.

Igarkvall hande ytterligar en incident som innefattade mig och djur. Jag skulle upp och kvallskissa och da jag vander mig om och ska spola ser jag att det sitter en odla I TOAN! Jag far saklart halvt panik och springer ut till martin med trosorna vid knana varpa Marin kvider av skratt.
Snall som han ar gar han in pa toan och ska forsoka fa bort den stackars kraken. Detta var inte helt enkelt. Jag hinner med att se en viftande martin med en minst lika viftande odla i handen. Det hela slutar med att odlan tappar svansen och ilar darifran fort som tusan och martin har kvar svansen i handen. Da ar det min tur att bryta ihop i fullstandigt apgarv.
Nu mera kan jag upplysa om att det rader tvang pa att falla ner toalocket efter sig...

Innan vi kom hit da?
Vi var inte i Kambodja speciellt lange, men vi hann med huvudstaden Phnom penh som inte var sa varst mycket att hurra for. Staden var den skitigaste jag sett, det lag sopor precis overallt och misaren var total. Det varkte i hjartat pa mig att se fader utan ben hoppa omkring pa gatorna med bara handerna med barn liggandes i knat. Det var fruktansvart mycket tiggare som man tyvarr maste ignorera. Jag satsade istallet pa att skanka lite pengar till barnsjukhus, gatubarn och utsatta kvionnor pa seriosa stallen.

Vidare kom vi till Siem reap, en alldeles bedarande stad. Dar spenderade vi ett par dagar med att bara njuta av stadens myller och alla marknader och saklart med att aka till Angkor wat. Ett enligt mig overreklamerat stalle som var fullt av fotograferande japaner som var dar i stora turistgrupper. Det var Sallskapsresan ala 80-tal med grona kepsar pa varenda en sa de skulle hitta tillbaka till gruppen.
Men visst, det var ratt maktigt och jag ar glad over att ha varit dar men mycket mer an sa var det inte.
Fran Siem reap tog vi ytterligare en i ledet av bussar som tog oss till Shianukville, en stad i sodra Kambodja. Dar blev det lite sol och bad for att da till sist hamna har.

Lider ni av sondagsangest darhemma? Kanske ar ni till och med lite bakfulla? Da ska jag bidra med lite bilder av den senaste tiden pa varan resa och upplysa om att varan sodag ar precis underbar... ;)

Bad vid vattenfallen i Tad fane


Martin provar undervattensbilder


Sagoland pa Don det


Angkor wat


....


Ta phrom


Solnedgang over Phu quoc


Havsutsikt fran varan bungalow


Paradiset i Bai sao


Odla i toan

Under andra omstandigheter

Under anrda omstandigheter hade jag idag lyft luren och ringt till 3e vaningen pa Dagsbergsvagen 141.
Jag hade talat om hur fint vi har det och berattat om vara aventyr. Jag hade talat om att det hade varit alldeles for varmt for att de skulle trivas har men att de nog hade funnit det ratt intressant att disskutera med alla de gamla visa man som finns harnere. Jag skulle sagt att vi nu kommit till Vietnam, till en liten hamnby som alldeles underbart vacker. Att vi imorron ska aka vidare till en o precis har utanfor och att vi dar ska sola och bada i massor.
Men framforallt hade jag sagt; Grattis morfar!

Nu ar omstandigheterna annorlunda. Det finns ingen som satter sig dar i stolen i koket och lyfter pa luren, det kommer det aldrig mera gora...
Jag har ingen minneslund att ga till. Jag lagger inga blommor och tander inga ljus. Men med stumma lappar viskar jag till dova oron; Grattis morfar, halsa mormor att jag saknar er en hel massa....

Inga javla kunganyheter tack!

Okej, jag andrade mig. Jag har forstatt att alla nyheter darhemma kretsar om att den dar forbaskade Viktoria ska gifta sig med Daniel och att konjukturen darmed kommer att skjuta i hojden (!?) sa det behover ni inte upplysa mig om.
En glad nyhet daremot ar att Obama ska ta ut alla trupper i Irak senast varen 2010, bra dar Obama!

Och sa laste jag ocksa pa aftonbladet om incidenten pa NZ och herregud vad ni darhemma maste ha oroat er! Det kunde ju verkligen ha varit Elin och hennes kompis. Skont att veta att du ar i trygghet Elin aven fast vaskorna kommit pa omvag. =)

Det var val allt da...

Hejsvejs!

Holiday in Cambodia

Nytt land, nytt sprak och aterigen ny valuta. Det ar mycket att halla reda pa! Jag som precis hade borjat lara mig lite fraser pa laotiska, men de ar val bara att glomma nu.
Vi hoppade pa en buss som skulle ta oss till Phnom penh, resan skulle ta 12 timmar vilket vi hade bavat for, men lika bra att fa det overstokat tankte vi. De forsta 10 timmarna flot pa mycket bra, det var ett glatt gang pa bussen och fin natur. Da en timme aterstod och vi alla borjade dra en lattnadens suck att det hela snart var over far vi dock hora att det ar 4,5 timme kvar. Fy fan vad tungt det kandes!
Nar vi sent omsider kom fram var det mitt i natten, mitt inne i slummen, det hela kandes inte allt for tryggt. Vi hade bestamt oss for att ta in pa ett relativt fint guest house med ac och dusch eftersom vi var hemskt ackliga och trotta, men det var ju bara att glomma. Istallet fick vi det sunkigaste rummet vi haft pa hela resan. Hal i golven, vidrig toalett och skitiga lakan. Jag kan inte med ord beskriva hur jag kande mig i den stunden jag fick det konstaterat. Jag la mig pa sangen och grinade av sjalvomkan som tur var har jag varldens finaste kille som gick ner och kopte mat och trostade mig med att vi skulle ta in pa ett finare stalle tidigt dan efter. Det hjalpte relativt, tills jag skulle upp pa toan och fick se den storsta kackerlackan i varldshistorien (lisamatt) men det var enorm! Martin fick sta vakt och halla utkik efter fler ovalkomna gaster medans jag pinkade i rekordfart.
Men det ar ju trots allt sant man far rakna med, nasta dag var vi fit for fight igen!

Nu har vi kommit till Siem reap, en fantastisk stad dar jag latt kan tanka mig att spendera mer tid. Har strosat omkring pa marknaden i flera timmar och jag befann mig i himlen for en stund. Sa mycket fina grejer att jag funderade pa att chartra ett eget flyg for att kunna kopa allt jag ville, istallet blev det... en hangmatta och inget mer. Det blir liksom for mycket att man inte tar sig for att kopa nanting, men jag ska nog lyckas fylla en vaska eller tva sasmaningom, har redan lyckats kopa inte mindre en fyra (!) vaskor i olika storlekar och modeller, Martin han mest skakar pa huvet, men jag kan inte lata bli...

Imorron ska vi utforska templen i Angkor wat och Ta prom, kommer nog bli mycket maktigt misstanker jag.

Nasta gang jag skriver ar vi formodligen i paradiset, hors da!

Hoppas ni har det bra darhemma, jag har ingen aning om tidsbegrett overhuvudtaget och annu mindre om vad som hant i svedala, sa beratta garna. =)