Den där lilla ungen här hemma som snart blir ett, han har hållt oss vakna lite de senaste nätterna. Täppt näsa. Tänder på G. Hosta. Ja ni vet. Den där kombon som bara är för eländig.
Ikväll är jag själv hemma och hade laddat med godis. Sett frem emot en ensam kväll i lugn och ro.
Men alltså det här med att lägga två barn för natten när en är alldeles själv, kan ibland vara lite klurigt.
Som nu ikväll dårå.
Jag började med Vidar. Gav honom välling, sjöng lite och läste lite tillsammans alla tre här i soffan. La honom. Väntade. Gick in och läste för Kajsa. Släckte och låg kvar i väntan på att hon skulle somna.
Och då ba: Brääk.
Vidar ville inte alls sova. Men Kajsa låg än så länge oberörd, men jag visste att hon ännu inte somnat.
Alltså, skulle jag gå jag upp så visste jag med hundra procent säkerhet att hon skulle komma uppfarande hon också. Med håret på ändå och proklamera att hon minsann skulle vara vaken hon också. Visste det. Vi kan det här cirkusen nu.
Så jag låg kvar. Lät honom skrika lite där inne. Tänkte att ingen unge har dött av att få skrika lite osv.
Tills han bara tystnade. Bara sådär. Mitt i ett skrik. Och jag ba: Men vad hände nu då? Får han ingen luft? HAR HAN DÖTT? Visst har man väl hört om barn som skrikit ihjäl sig, eller? Och psd hos 1-åringar? Jodå, det har jag fan också hört talas om.
Och så låg jag där och pepprade mig själv med idiotiska grejer. Idiotiska för att 1: Han hade skrikit kanske tre minuter. 2. Vetskapen om att han var gigantus enormus trött efter sömnlösa nätter.
Men ändå. Så okej, massa konstiga tankar om varför han plötsligt blev alldeles knäpptyst.
Tillslut smög jag mig upp. Och DÄR. Just som jag kom till dörren så ba: Mamma vart ska du? Du ska läsa saga för Kajsa!
När jag hyshade och sa att jag bara skulle titta till Vidar så kom det där ursinnesvrålet om att DU SKA LÄSA EN SAAAGAAA FÖR KAAJSAA!
Och ja. Ni kan själva räkna ut vad som hände va?
Brääk brääk inifrån Vidar. Han var ju inte död. Hade bara somnat pga jättetrött, för att sedan bli väckt av sin syrra som blev störd av mig för att jag skulle.. ehm ja.
Och jag ba: JAG VILL BARA HA DEN DÄR JÄVLA GODISSKÅLEN. DET ÄR ALLT JAG BEGÄR, HÖR NI DET?
Eller nä.
...
Och nu när ungarna sover, Greys anatomy laddat på datan och godisskålen framplockad, då ba: Nähe jaha, inga smaklökar. Tack liksom.
#fail
7 kommentarer:
Stackare där!! Ja, vad ska man göra när de ska sova och det samtidigt.. Det är inte helt komplikationsfritt här heller!
Oh fy fan, lider verkligen med dig. Det är så typiskt också att det alltid ska vara strul när en verkligen laddar med chips, TV etc elelr när en verkligen behöver lite tid för sig själv på kvällen.
Hahaha, sjukt roligt skrivet i alla fall. Men gud vad irriterande, förstår dig verkligen.
Förresten, greys, betyder det att det kommit NYA AVSNITT?!? *hoppas*
*ångest*
Ps. Kan du inte skaffa twitter? Du är ju så jedrans rolig.
Åh så himla typiskt! Och jag hade garanterat inte heller kunnat ligga kvar när ungen blir tyst sådär tvärt. Tänk vilken livlig fantasi man har!
Ja, herreguuud, PRÖVNINGARNA med det här föräldraskapet ibland alltså. Men det är roligt att läsa om när det händer andra ibland, i alla fall när det är du som beskriver det!
Men ÅH!
Skicka en kommentar