Okej bloggen, ska vi ta tag i det här nu? Tillsammans. Som ett team liksom?
Jag vill ju och så. Har saknat dig. Har skrivit massa inlägg i huvudet som borde ha hamnat här. Men det är svårt du vet. Ju längre uppehåll en haft, desto svårare att hitta tillbaka. Det här med formuleringarna liksom försvinner.
Iallafall.
Ska vi prata om bajs? Ja vi pratar om bajs. Vi gillar ju sånt här hemma.
Bajs bajs bajs bajs.
Inte så himla farligt va?
Rätt naturligt och sådär. Framförallt något 3-åringen i hemmet är mycket fascinerad över. Hittar på sånger med bajs i. Berättar sagor med bajs i. Och sånt. Tänker att det är så. Ska vara så.
Därför blir jag så himla ledsen när hennes jämnåriga kompis kallar henne för larvpotta när hon skrattade ihjäl sig åt sitt eget favoritbus med låtsasbajskorven.
"Nu är du en larvpotta Kajsa, bajs säger man inte!"
Nähe så det gör man inte?
Bajs bajs bajs. Säger jag.
Jag undrar om det är föräldrarna som säger så? Att man inte ska prata om bajs. Eller om det bara är något hon fått för sig. Eller hört på förskolan.
Hur som helst så gillar jag inte när en treåring kallar andra ungar (i synnerhet min) för larvpotta.
Eller äsch. Kanske är det bara en släng av det där: "mitt barn andras ungar..
3 kommentarer:
Ja! Kom tillbaka!
Och den där andra ungen. Måste haft en stor larvpotta i sin närhet, som lärt ut att säga så.
Jösses, det där med bajs är ju liksom en fas som alla måste genom....fast just HÄR hemma verkar det vara en väldigt utdragen fas...som hrm...även...hrm...undertecknad är kvar i.
Bajs!
Haha, det är, som du vet, en hel del bajs här hemma också. Elly satt även och ropade bajs gång på gång i väntrummet på VC idag
Skicka en kommentar