Igår låg jag och slökollade på Singing bee, ni vet programmet där man inte behöver vara duktig på att sjunga, bara kunna texten. I alla fall... När tre stycken var kvar tyckte de att det var en bra idé att skaffa sig ett bandnamn, vilket blev Ash. Och så började en låt surra i mitt huvud, några ord, lite melodi. Youtubade skiten, och plötsligt befann jag mig i mitt lilla rum med gula tapeter (det man såg av dem för alla TT-posters) på Fotbollsgatan 35. I det rummet pratades det sällan om något annat än killar och Take That på den tiden. Mtv på teven allt som oftast medans vi bläddrade i Okejtidningar pratandes om våra brustna tonårshjärtan. Mycket tårar fälldes i det där rummet. Henka, Manne, Kenta och Andreas ja listan kan nog göras lång.
Men ändå, vilken myskänsla jag fick av den flash backen!
6 kommentarer:
Jag lyssnar fortfarande på dem :)
Åh, vilken bra, bortglömd, låt! Måste jag lyssna på till frukosten! :)
Ja jag hade verkligen glömt bort den helt! Jag lyssnade på den flertalet gånger igår och Martin han mest skakade på huvudet, han hade aldrig hört den!
åh, vilken nostalgi! jag hade den där låten på ett blandband som jag totalt spelade sönder. är en skam att blandbandens tid tycks vara förbi.
Blandeband is the shit! Kommer ihåg hur man kunde sitta hela dagar framför radion bara för att vänta på att just DEN låten skulle komma så man kunde spela in den. Och så spolade man fram och tillbaka bara för att få höra den typ 10 gånger. Nä det var bättre förr! ;)
Ja, det var sannerligen bättre förr! Tur att vissa förstår det iallafall. När jag säger det här hemma får jag en föraktfull blick och kommentaren "du är en teknikfientlig bakåtsträvare"..
Skicka en kommentar