2011-07-30

On the road.

I bilen på väg till huvudstaden. I tid. Senast tio hade vi sagt, 09:10 satt vi i bilen. Hallejävlalujah. Det såg dock rätt mörkt ut när barnet låg raklång på golvet, slog med armarna och skrek så tårarna sprutade. Varför? Hon ville inte ha just de skorna jag bestämt hon skulle ha. Viljan gott folk, den viljan!
Men nu alltså. Skansen och Fotografiska ska hinnas med. Förhoppningsvis lite shopping också. Och kanske det viktigaste, hotellfrukost.
Published with Blogger-droid v1.7.4

2011-07-29

Det alkoholfria alternativet.


Alkoholfri Pina colada. Magiskt god såna här sena grillkvällar.
Published with Blogger-droid v1.7.4

Lokalsinnet.

Jag lyckades precis köra vilse i Finspång. Alltså, inser ni hur litet Finspång faktiskt är? Att det borde vara praktiskt taget omöjligt att köra vilse i den lilla, lilla staden som gud nästan glömde.
Det här visar kanske lite på hur uselt mitt lokalsinne verkligen är. Och imorgon ska vi åka bil upp till Stockholm, jag hoppas innerligt att det i presenten jag fick av M ingår att det är han som sitter bakom ratten. Jag tror nämligen det är bäst så, för husfridens skull.
Published with Blogger-droid v1.7.4

2011-07-28

Jo, jag undrar..

Jag har funderat en del kring det här med att vara konsekvent som förälder. Att stå för sin sak och inte ge vika. Om man ska sträva efter att alltid vara konsekvent, blir livet inte väldigt svårt att leva då? Eller snarare, väldigt trist?

Kajsa vet till exempel mycket väl att hon inte får leka i köksskåpen. Inte för att det finns några farliga saker däri, utan mer av princip att man inte river ut köksredskap på golvet och använder dem som leksaker. Visst har hon lekt med plastbyttor och vispar, men det är saker jag tagit fram och låtit bli hennes. Men var sak har ju sin plats liksom.
Men så ibland när undertecknad är stressad, trött och matt efter väldigt mycket nej och jag står vid spisen och lagar mat - då kan det där 'NEJ Kajsa, inte riva ut köksgrejerna i skåpet!' utebli. Jag orkar helt enkelt inte, och hellre ett nöjt barn lekandes på golvet med diverse plastbyttor än ett skrikande, klängande barn runt knäna.
Men hur ska ungen då lära sig? 'När mamma är trött så är det okej att göra lite som jag vill, men inte annars..' är inte det lite höjden av lathet? Och är det verkligen så jag vill fostra mitt barn?
Och den här om att äta ordentligt annars blir det ingen glass/fika efter maten. Ponera att vi har gäster och sitter och äter, Kajsa mest petar i maten och det vankas efterrätt. Ska ungstackarn behöva titta på när alla andra smaskar i sig av godheterna för att hon själv inte ätit ordentligt?
Å andra sidan, får hon efterrätt så tar hon kanske det för vana och tänker att 'äsch, jag behöver inte äta den här maten, det kommer ändå efterrätt sen'.
Nu äter vi väldigt sällan efterrätt så just det här dilemmat var lite fånigt. Har vi främmande så är det fest oavsett om hon ätit eller ej. Vilket säkert ungen noterat vid det här laget.

Men alltså, konsekvent eller inte konsekvent - hur viktigt är det egentligen?
Kommer Kajsa bli vilsen och osäker i framtiden bara för att jag låtit henne leka i köksskåpen några gånger trots att jag både före och efter förbjudit henne till det? Kommer hon aldrig lära sig vad som är rätt och fel nu?

Look who's back!


Här om natten stod hon jamandes ute på verandan och ville komma in. Vi som trodde hon sprungit iväg för gott!
Published with Blogger-droid v1.7.4

2011-07-27

Ska bara...

Imorse vaknade vi upp till strålande sol och under frukosten på altan beslöt vi att låta renoveringen vara idag och passa på att njuta av att bara vara istället.
Men när alla morgonsysslor var färdiga kom M på att det vore ju bra att bara få den där dörrkarmen inhandlad. Och när han ändå var iväg och fixade det så tyckte jag att det var lika bra att få gräset klippt. M kom hem och såg att jag var fullt upptagen och beslöt sig för att bara dra upp ett par skruv...
Rätt vad det var satt hela dörrkarmen uppe och klockan var strax före fyra.
Sent omsider kom vi i alla fall iväg till en himla mysig sjö och kunde njuta lite av eftermiddagssolen och dessutom känna oss lite duktiga.
Nu kan vi tända grillen och dricka en varsin drink utan att må dåligt över den långa gräsmattan.
Det ligger nog nåt i det där att husägare aldrig är riktigt lediga...

Published with Blogger-droid v1.7.2

Vecka 34 och dags för försenad förlossningsenkät.

Jag blir mer och mer bebissjuk ju mer det drar ihop sig för barnafödande. Idag hos barnmorskan sa hon att nu är det minsann inte så långt kvar, och nej jag är benägen att hålla med. Vi bokade in tre besök till, TRE! Det sista några dagar innan beräknad förlossning så det är väl inte alls omöjligt att det blir ett fjärde, men ändå. Med tanke på att barnmorskan tyckte att det nästa gång är dags att prata igenom hur min förra förlossning var - och också hur jag vill ha det den här gången, tänkte jag att det kan vara vettigt med en sån där förlossningsenkät trots allt, sent omsider. Nu tänker jag i och för sig inte vidare värst mycket kring den här förlossningen, och har inte heller några direkta visioner om hur jag vill ha det, förutom att jag helst slipper epiduralen (jag blir dock inte det minsta förvånad om jag ändå ligger där och skriker om den när det väl är dags). Jag tänker att det blir som det blir, när man väl befinner sig där är det ju rätt svårt att påverka förloppet - men det känns ändå vettigt på något vis att gå igenom den förra förlossningen i punktform, så jag gör som Jos, en väldigt försenad enkät om min förlossning med Kajsa.

1. När fick du reda på att du var gravid? Den 22:e mars 2009 på ett sunkigt hotellrum i Bangkok, det var dagen innan vi skulle åka hem efter 1,5 månad i Asien. Jag var då i vecka 7.

2. Hur gammal var du? 25

3. Hur tog din partner det? Han blev precis lika glad (och chockad) som jag, det hade liksom blivit bebis på allra första försöket.

4. Mådde du mycket illa? Aldrig

5. Var du känslig? I flera månader kunde jag inte gå förbi nån thairestaurang för jag fick kväljningar av lukten. Vilket var hemskt jobbigt eftersom jag varje dag var tvungen att passera Spicy hot.

6. När kände du bebisens första sparkar? Jag minns inte riktigt, men jag tror det var i vecka 18.

7. Var du ofta orolig? Ja, ständigt. Jag bodde inne på google och diverse skitforum som oftast skrämde upp mig ännu mer. Helt i onödan givetvis, för jag fick lära mig att allt, precis allt var fullständigt normalt.

8. Sparkade bebisen mycket? Ja, mest på kvällarna.

9. När började du läcka bröstmjölk? Rätt sent. Några veckor innan bf vet jag att jag stod i duschen och var himla fascinerad över att det faktiskt kom mjölk ur mina bröst.

10. Fick du bristningar? Ja.

11. Blödde du någon gång? Nej.

12. Hur många Ultraljud gjorde du? Två. Ett i vecka 12 och ett i vecka 18.

13. Hur ville du att din förlossning skulle se ut? Jag hade faktiskt inga speciella önskemål. Jag tänkte att jag tar det som det kommer, så länge Martin finns vid min sida så är jag lugn.

14. Hur började din förlossning? På torsdagen den 19:e november när jag gått över bf med tio dagar var jag så innerligt ledsen och trodde nog aldrig att vi skulle få någon bebis. Två av våra kompisar - som bägge hade sina bf-datum efter mig hade fått sina små och jag ville inget annat än att ligga i soffan och tycka synd om mig själv. Min mamma ringde och sa att jag skulle rycka upp mig och tog mig ut på en promenad. På eftermiddagen började mina värkar bli annorlunda och jag sa till M att nu är det kanske, kanske nära. Vi gick en promenad vid åtta på kvällen runt kvarteret och sen tog jag alla fem spiraltrapporna upp till vår vindsvåning.
Klockan 22 ringde vi till förlossningen och de sa till oss att komma upp.

15. Hur många timmar tog din förlossningen? Från det att vi blev inskrivna på förlossningen kl 22:45 tog det sju timmar.

16. Födde du vaginalt eller med kejsarsnitt? Vaginalt

17. Hur mycket var du öppen när du kom in? 3 cm

18. Vilken smärtlindring tog du? Epidural

19. Dragen med sugklocka? Ja

20. Hur lång tid tog det att krysta ut bebisen? 1 timme

21. Blev det komplikationer? Ja, epiduralen tog helt fel och gjorde mig värksvag, vilket resulterade i sugklocka och "tryckhjälp" av två sköterskor. I förlängning resulterade det också i kateter de två kommande dygnen, vilket idag är det jag ser som jobbigast med hela förlossningen. De fick också klippa rätt rejält och hinnbitar hade fastnat. Jag rullades in på operation strax efter att Kajsa kommit ut.

22. Vad tyckte du var jobbigast? Att lämna Martin och Kajsa så snart efter förlossningen för att opereras. Och att kissa i kateter. Jag ville liksom inte ha mer med mitt underliv att göra, och så skulle det in en jäkla slang. För att inte tala om stressen i att bevisa att jag kunde kissa när jag väl tagit bort den.

23. Var du rädd för något? Jag var rädd för att mitt underliv aldrig skulle bli sig likt igen, att det var förstört för all framtid. Och så minns jag diffusa, obefogade tankar om dåligt samvete över att lämna Martin helt ensam med vår alldeles nyfödda dotter.

24. Skrek du? Ja.

25. Hur många var inne i förlossningsrummet? Fyra eller fem.

26. Hade du någon nära med dig? Martin.

27. Fick du sy? Ja.

28. Vilken vecka födde du i? 42

29. Vad var vikt och längd på bebisen? vikt: 4505g längd: 52cm

30. Ammar du? Jag försökte tappert i några veckor, men efter blodade och såriga bröstvårtor och ihärdigt pumpande gav jag upp.

31. Hur gammal är bebisen nu? Barnet är 1 år och 8 månader.

32. Vad tyckte du om förlossningen? Jag visste inte vad jag hade att vänta mig och inte heller har jag något att jämföra med, och trots att den benämns som en komplicerad förlossning så ser jag tillbaka på den utan att må det minsta dåligt. Jag fick ju det bästa man bara kan tänka sig!

33. När kommer nästa barn? Om en sisådär sex veckor.

2011-07-25

Oooh, titta apa!

I september, när jag kommer vara ännu tröttare på att vara preggo än vad jag är nu - påminn mig då om att åka till Kolmårdens djurpark för att springa några gånger i backen upp till linbanan, det borde nämligen sätta igång förlossningen rätt omgående.
Idag kändes det dock lite tidigt att föda barn på så jag knep igen, därför sitter jag nu i soffan med ömma fötter och ett väldigt nöjt barn brevid. Kajsa låter sig föresten hälsa att Trollmor och hennes ungar samt aporna var det allra bästa i hela parken. Och den där Trollmor alltså, vilken nostalgifest!

Nöjt barn - nöjd mamma. (Trots den begynnande orörligheten.)

2011-07-24

Kärleken.



Igår var en alldeles fantastisk dag som kom att kretsa kring kärlek och vänskap i en enda salig röra.
Jag tänker att om alla människor i hela världen hade fått en liten inblick i allt det fina jag upplevde igår och om de lyssnade på de tal och alla kloka ord som blev sagda, då skulle det inte finnas någon ondska kvar här i världen. Men nu var inte alla människor där, en stor tragedi har redan skett och det kändes lite märkligt att mitt i allt elände och sorg i vårt grannland stå med glädjetårar i ögonen.
Men ändå, jag är väldigt glad att jag fick ta del av all den kärlek som flödade, för det gör att åtminstone jag kan hålla fast vid tron att världen är övervägande fin trots allt.
Published with Blogger-droid v1.7.2

2011-07-23

...

Ketchup på klänningen 40 minuter innan bröllopet - check.
Bränd skjorta på strykjärn 1 timme innan bröllopet - check.
Published with Blogger-droid v1.7.2

När åskan knackar på dörren.

Jag ligger i sängen och tittar ut på blixtarna som härjar där ute. De lyser upp hela himlen med bara några få sekunders mellanrum och bara en gång tidigare, för flera år sedan i Australien har jag skådat något liknande.
Jag vet inte riktigt hur nära det är egentligen men med tanke på att vi bor precis brevid ett berg så dånar det något enormt och att den där svartslingade tösen i rummet brevid fortfarande kan sova är för mig en gåta.
Att bo i hus en natt som denna känns inte helt tryggt och att sova är inte ens att tänka på. Jag får helt enkelt förkovra mig i diverse badrumskataloger tills det här ovädret dragit förbi, vilket jag hoppas det gör snarast för imorgon blir en lång dag med bröllop på schemat.
Published with Blogger-droid v1.7.2

2011-07-22

Kajsa goes emo.

Jag var nere i källaren och sköljde ur färg i håret i tron om att Kajsa somnat när jag hör små klapprande barnsteg utanför duschkabinen. Jag ser till min förskräckelse att ungen har svart hårfärg i halva håret. Herrejävlagud. In med ungen i duschen, skölja, skölja, skölja och panikropa på M och fråga hur tusan det kunde gå till?
Jag använde i vanlig ordning en kam att jämna ut färgen med, kammen lade jag sedan på toalettbordet på toan utan väggar. Och barnet har under tiden jag är nere i duschen, vaknat och tyckt att hon behöver borsta håret med min kam full med svart hårfärg. Helt okej att göra enligt M som inte har en jävla aning om att kammen är full med just hårfärg.
Nu kan den omöjligt ha suttit i några längre stunder, men det är ju inte helt omöjligt att Kajsa vaknar upp imorgon med svarta (eller snarare grå) slingor i sitt rågblonda svall.

2011-07-21

Kabeln.


För några dagar sedan återupptog vi The Wire. Det har inte funnits tid till serietittande på väldigt länge men nu har vi (läs Martin) äntligen kopplat in hdx:n. Nu är det bara att mata mata mata. Jag hade glömt bort hur gärna man vill ha Omar som kompis, krama ihjäl Bubbles och hur man bara vill eh, typ ligga (ehm?) med Stringer. The Wire alltså, låt det aldrig ta slut!

Lite ur gängorna.

De senaste dagarna har varit minst sagt intensiva och jag har nog inte socialiserat mig så mycket som jag gjort de senaste veckorna på hela året. Himla roligt har det såklart varit, men idag är det miserabelt. Usel sömn och en havererad mage. En dålig mage bakom ett duschdraperi kan väl kanske vara den sämsta kombon. Och så regnar det ute. Fy fan vad trött jag är på regn! Jag hade sett fram emot att ligga i hängmattan och läsa större delen av dagen, njuta av fint väder och semester. Men inte då. Och så är Musen borta, sprang iväg igår förmiddag och har inte setts till sen dess.
Det tycks som hela familjen är något dästa, vi har legat i en hög i sängen hela förniddagen, sovit lite, läst lite böcker och bara segat. Men nu står pannkaksstekning på schemat, vi hoppas att det kan pigga upp oss något. Det och en eftermiddagspromenad.
Published with Blogger-droid v1.7.2

2011-07-20

Om en man och hans tupp.

Vi undrade lite över Kajsas prickar hon har på magen här hemma tidigare idag och efter gårdagens nyhetsinslag om mässlingen så var vi tvungna att konsultera google. Vad vi inte riktigt räknade med var att den här mannen skulle komma upp som tredje bild på googles sökmotor...

Published with Blogger-droid v1.7.2

I väntan


Här sitter jag i en svettig bil i väntan på att mannen gör klart sina ärenden på Byggmax, där går nämligen gränsen för vad jag klarar av utan att bryta ihop fullständigt i tristess. Nyklippt lugg har jag också och därmed ser det ut som jag har en helt ny frilla till priset av en hunka. Nu kan jag skjuta upp det riktiga frisörbesöket ytterligare ett par månader...
Published with Blogger-droid v1.7.2

2011-07-19

En campa potti, tack.


Som om det inte vore nog med förnedring att göra sina toalettbestyr bakom ett duschdraperi så ska vi imorgon åka och köpa en Campa potti. På Blocket dessutom, en begagnad, som någon annan suttit och bajsat på. Fy fan. Men å andra sidan så känns det ännu värre att köpa en ny för närmre två tusen som man ska använda under bara en väldigt kort period.
Den här reonoveringen alltså, låt den bli färdig snart!

Den 19:e juli.

Jo men jag visste väl att den här dagen var en himla bra dag att fylla år på.
Efter flera dagars ihållande regn vaknade jag framåt halv tio imorse upp till strålande sol, fem sms på mobilen och redan 15 grattishälsningar på facebook, ett uppdukat frukostbord, en flagga hissad och en familj på strålande humör.
Sen fortsatte dagen med sushilunch och tårtkalas i det gröna.
Precis lagom till vi fikat färdigt öppnade sig himlen och vi fick flytta inomhus, men då hade vi som sagt mer eller mindre kalasat färdigt på både tårta och kakor så det gjorde inte så hemskt mycket.
Och det här med att fylla år är ju faktiskt himla trevligt. Jag måste nog säga att jag är barnsligt förtjust i hela grejen, hur larvigt det än är när man bara har två år kvar till tretti.

2011-07-18

Saker man inte alls borde berätta men gör ändå...

Bland det mest avkopplande jag vet är att åka bil med mig själv bakom ratten och ensam i bilen med stereon på högsta volym. Fort ska det helst gå också. Och så när jag satt där i bilen här om dan så kom jag på mig själv med att sjunga med i en låt där jag kunde varenda textrad. Och herre min get vad jag skämdes! Tänk er bajspunk när den är som värst, tänk er väldigt många äckliga och vulgära ord. Tänk er The Kristet utseende.
Jag tänker inte ens ge mig på att länka låten så äcklig är den.
Men alltså, då kommer frågan - varför kan jag låten för? När har jag lärt mig den? Och kanske den viktigaste av dem alla, varför i hela friden finns den på en skiva i vår bil? Jag höll verkligen på att skämmas ögonen ur mig när jag insåg att jag satt och sjöng om en Jimmy med sitt anus full av dildos.
På riktigt - en 28-årig, städad småbarnsmamma?

Ny vecka och bebis bebis bebis

Jag trodde faktiskt inte att den här längtan att få börja boa skulle vara lika stark som med första barnet, men nu riktigt kliar det i fingrarna efter att få sätta ihop vaggan igen och tvätta upp och stryka alla små bebiskläder. Bebis är nämligen nästan det enda jag kan tänka på nu (eller okej, jag slår nog rekord i saker att tänka på nu, men ändå, väldigt mycket bebis bebis bebis är det) och kanske är det inte så konstigt med bara sju veckor kvar till bf. Vecka 33 gick jag in i igår. Helt galet om ni frågar mig.

2011-07-17

Flitiga Lisa.

Högst produktiv dag idag. Bakat både bullar och hallongrottor samt provsmakat dem bägge till kaffet. Strukit gardiner och hängt upp gardiner. Lagat värsta goda grillade kyckling i ugn. Varit på blåbärsjakt och hängt upp tvätt.
Nu ligger jag i soffan med en katt på magen. En katt som för övrigt tycks ha blivit innekatt för gott. Nåja, vi får allt se hur det blir med den saken.
Och så slås jag av mina väldigt bleka ben. På lördag ska jag bära upp en fin klänning och det vore ju fint om man slapp ha tights på sig. Blir nog till att köpa en sån där brun utan sol trots allt, om den ens hinner göra någon nytta till lördag vill säga?
Published with Blogger-droid v1.7.2

2011-07-16

Om dumsnålheten.

Sen vi flyttade till hus har vi insett hur dyrt saker vi tidigare tagit för givet är. Som ett spisskydd till exempel, närmre 400 spänn. Jag höll på att trilla baklänges igår när jag såg priset och sa att 'äsch, ett sånt där fixar säkert pappa hem från jobbet åt oss'. Men så spände M ögonen i mig och sa bestämt att det där köper vi nu, annars kommer det hända en olycka innan vi fixat dit det. Och så skämdes jag lite över hur dumsnål jag är. För visst är det så, vad är väl egentligen 400 spänn i säkerhet mot brända små händer och skållat vatten över sig?
Och det är ju det de vet om, de där nissarna som sätter de hutlösa priserna - att vi betalar vad som helst för att skydda våra små guldklimpar mot fara.
Men ändå, fördelen med att bo i hyreslägga: ett samtal till hyresvärden och inom en kortis har man ett spisskydd uppsatt utan att betala ett öre, också slipper man dessutom montera skiten.

2011-07-15

Här stönar helst inte den starke...


Kajsa och jag åkte ut till skärgården ett par dagar för att låta M och hans far påbörja projekt badrumsrenovering. När vi kom hem igår såg det ut så här.
Vi gör våra toalettbestyr mer eller mindre inför öppna ridåer, endast ett duschdraperi skymmer sikten. Men ett draperi ljudisolerar inget vidare så värst privat är det ju inte. En bajamaja på Roskilde ter sig lyxig i jämförelse och jag är innerligt trött på eländet redan nu. På tisdag fyller jag år och har som sig bör bjudit hit familjen på fika, jag måste dock komma ihåg att säga till gästerna att uträtta sina ärenden hemma..

2011-07-14

Det här om frukt.

Kajsa när hon äter frukt:

Kajsa: Oooh, mmm päpple!
Jag: Nä, det där är ju inget äpple, det är ju ett päron..
K: NÄ, päpple!
J: Jaja okej, men päron är det, det är mycket saftigare än äpple.
K (blänger surt på mig, suckar och säger: Nä, faffa ä dä! (Nej, farfar är det!)

Eh, okej..

2011-07-12

...

Kajsa blev ju till Asien och jag vet inte, men har hon kanske fått lite drag därifrån?

2011-07-11

Ett neggo preggo.

Och när jag ändå sitter här kan jag lika gärna passa på att dra av lite gravidtjat också.
Var hos bm (vecka 31+1) idag för vanlig rutinkontroll och allt såg tiptop ut. En viktuppgång på 7 kg sen inskrivningen, ett sf-mått på 31 och ett litet pickande hjärta på 130 slag/minut.
Men alltså det här med att vara gravid, så förbannat tråkigt det är!
Gravidrelaterade saker jag köpt på apoteket senaste tiden är Novaluzid mot halsbränna och Pevaryl mot svampinfektion. Mm, jag vet så otroligt charmigt att vara preggo. Dessutom är jag inbokad till en sjukgymnast imorgon för att få tips och råd mot den här jävla foglossningen. Om kvällarna känns det som hela blygdbenet ska sprängas i bitar och om dagarna hamnar någon nerv i skinkan i kläm så det rätt vad det är hugger till så hela jag nästan faller ihop som en fällkniv.
Sa jag att jag är otrtoligt trött på att vara gravid?
När jag väntade Kajsa hade jag inte en enda åkomma och det var först när jag gick in på övertiden jag började tycka det blev jobbigt. Jo, det var ju ett bekymmer jag hade då som nu, det skrev jag om i det här inlägget.
Om det inte vore för att jag vill njuta lite mer av sommaren så fick det gärna bli september på stört, är ju dessutom himla nyfiken på vad det är för liten som bor i magen. Men trots de vitt skilda graviditeterna så börjar jag mer och mer tro att det är en lillasyster där inne. Nu har jag av ren princip sagt att jag inte alls ska spekulera kring vad det är för nåt eftersom jag i nio månader trodde att Kajsa var en liten pojke men äsch, vad gör väl lite gissningar?

Att bo i hus.

Den här tiden man har till sitt förfogande ändras en del när man bor i hus har jag märkt. Tidigare både jobbade jag heltid och sysselsatte ett sjövilt barn men hade likt förbaskat väldigt mycket dötid att hänga av framför datorn och ständigt ha koll på uppdateringarna både på facebook och i bloggvärlden. Så är inte riktigt fallet längre, det finns liksom tusen saker att prioritera framför datorn. Vattna blommor, byta kläder på dyngsur unge som badat i poolen femtioelva gånger (ja hon vägrar bada naken), krafsa lite i rabatter, flytta omkring alla jävla prylar som inte fått någon bestämd plats att vara på, planera badrum, sätta upp rullgardiner.. Ja. Ett hus håller en sysselsatt helt enkelt, på ett bra sätt.
Idag har vi dessutom varit inne i stan och blivit med både diskmaskin och varmluftskompost. Jag kan inte riktigt föreställa mig lyxen i att slippa diska för hand, har nämligen aldrig ägt en diskmaskin. Men himmel så skönt det ska bli!
Nu när allt småfix är klart kan vi sätta igång med projekt badrum. Imorgon startar det alldeles förträffliga nöjet. Jag bävar.

2011-07-10

Sommardagar.


Det har varit två intensiva dagar. Gårdagen bjöd på livemusik, Munkenhäng och fint folk. Kajsa gick på sin första spelning och lyssnade på Calidus innan hon följde ned M hem så jag fick lite egentid.
Dagen idag har spenderats i trädgården full med ungar och fina vänner. Grillad mat, himelsk god kladdkaka, rosévin och blöta, rufsiga och glada kids.
Himla fina dagar med andra ord.
Published with Blogger-droid v1.7.2

2011-07-07

Livet på en pinne.


Jag grejar lite i trädgården, planterar om lite blommor, käkar lite vattenmelon och så. Musen ligger i gräset och hoppar lite efter flugor emellanåt och Kajsa sover middag. Tänkte att jag skulle gå på jakt efter pumpen som ska ligga någonstans i huset så Kajsa kan få plaska i sin nya pool när hon vaknar.
Alltså livet hörrni! Semester. Inte tillbaka på jobbet förens om ett år eller så. Fy fan vad fint!
Published with Blogger-droid v1.7.2

2011-07-06

Husmorsskolan. (Eller hur man inte sätter upp gardiner.)

Det är mycket möjligt att jag är norra Europas sämsta gardinupphängare. Jag tycker det är så förbenat tråkigt att måtta, klippa och sy, och eftersom alla färdigsydda gardiner är gjorda för extremt höga fönster så är det just det jag får göra varje gång. För min fina symaskin till trots så tänker jag inte sy gardiner från grunden, så jävla roligt ska vi inte ha här hemma.
På grund av min vilja att få saker gjort på så kort tid som möjligt (och på grund av att jag även besitter fruktansvärt dåligt tålamod) hänger nu två gardinlängder i köket som är både gravt ojämna och ofållade. Dessutom klippte jag dem rätt många centimeter för korta och uppepå det insåg jag för sent att jag satt gardinbeslagen alldeles för lågt så fönsterlisten syns.
Låt oss säga att min mormor skulle vända sig i graven om hon såg eländet.
Nu ligger jag mest här och väntar på att gardinerna ska fålla sig själva och eventuellt också få för sig att växa lite..
Och visst ja, strukit dem har jag inte heller gjort, så det får de banne mig göra också.
Published with Blogger-droid v1.7.2

2011-07-05

Kattblogg.

Med katt följer tydligen en kraftigt ökad förbrukning av klädrullar. Och ett väldigt flitigt användande av dammsugaren.
No shit, tänker ni nu, men jag insåg nog aldrig riktigt hur mycket hår katter faktiskt fäller.
Och okej, jag inser att det har blivit lite utav en kattblogg det här, men så är det med en ny familjemedlem.
För övrigt ligger den nya medlemmen mest och trycker under soffan om dagarna men så fort Kajsa gått och lagt sig kommer hon fram och vill tokmysa i soffan. Stackars Kajs att bli snuvad så där på hela konfekten, det enda hon vill är ju att få bli kompis med missen. Och just ja, igår gick hon på lådan också. Hurra, inget mer kiss på hallmattan! Snart är hon nog hemmastadd på riktigt och kan börja nosa lite mer på omgivningarna här omkring. Och trots att livet med katt här hemma är himla mysigt så är det ju väl det, för snart måste hon verkligen bli den utekatt hon en gång var - tror det blir bäst för både henne och den allergiska mannen här i huset.

Morgonstund.


Det känns inte direkt som vi kommer göra oss någon brådska med att bli färdiga i sovrummet. Att ha en 1,80 säng precis framför teven i vardagsrummen att vräka sig i såna här tidiga morgnar känns nämligen som en fabulös lyx.

2011-07-03

Att samla pluspoäng.

Efter en natt bestående av bortschasande av katt från hals, kramper i vaderna och tokont i höfterna, ett uppvaknande strax efter sju och efter ett ständigt tjatande på Kajsa om att inte äta torrfoder eller slänga pappas skor i kattlådan är jag rätt så mör. Och med tanke på att jag dessutom tampats med rätt kraftiga sammandragningar precis hela dagen och lagat matlådor för kommande vecka samt dammsugit tre gånger plus att ha grundmålat hela sovrummet, tänker jag inte ens nämna hur många pluspoäng jag bör ligga på imorgon när M kommer hem. Och han den där som är iväg på The Big 4 och dricker öl har nog allt en del att ta igen här hemma. Men vi börjar med att kräva sovmorgon hela nästa helg. Kanske nöjer jag mig så för sen är det ju trots allt semester.

2011-07-02

Update.

Jo men nu tror jag bestämt att vi är kompisar jag och Musen. Hon ligger nöjt brevid mig i soffan och låter sig villigt bli klappad på medan hon spinner nöjt. Tonfisk har hon fått i sig också, det kommer gå fint det här.

Säg hej..

till vår nya kompis, Musen.


Hon ska bo hos oss nu. Förhoppningsvis mer ute än inne, det var lite därför vi övertog henne. Hennes förra ägare flyttade till lägenhet och eftersom Musen varit utekatt hela livet kändes det himla fel att plötsligt låta henne vara inne dagarna i ände. Men jag är ju inte direkt världsvan vid katter, så hur gör man nu? Det kan väl aldrig vara en bra idé att släppa ut henne på direkten? Om katten beter sig som katter gör mest antar jag att hon springer iväg och då är det väl föga troligt att hon hittar tillbaka.
Koppel, kan det vara nåt månne? Låta henne vänja sig vid tomten och märka sitt revir liksom, så hon vet vart hon ska komma tillbaka.

Av bilden att döma ser det ju himla familjärt och lojt ut, med en Kajsa som gillar Musen och en katt som gillar henne. Men riktigt så väl är det inte. Hon ligger mest och trycker under soffan, dit hon har förflyttat sig nu efter att ha hängt under bokhyllan i över två timmar. Där panikade jag ur lite och trodde hon fått värmeslag och dött. Inte en fena rörde hon trots att vi petade, trugade och lockade med diverse godsaker. Men nej, katten ville inte komma fram. 'Musen är död!' skrek jag, sen sprang hon fram och in under soffan. Inte död alltså.

Och ja Musen, högst oklart vart namnet kommer ifrån men har hon hetat det i 13 år så ska hon väl få fortsätta med det.
Och om jag inte hade nog med saker att uppmana Kajsa om så finns det det nu. 'Nej Kajsa, inte röra Musens mat!' 'Nej Kajsa, inte röra kattlådan'! Och 'NEJ KAJSA, vad har jag sagt om att välta ut vattnet?!' Ungefär så. Typ jämt.

2011-07-01

Lycka...

.. för en 1,5-åring kan sitta på en pinne och smaka päron. Eller vara att springa runt, runt i vattenspridaren.

Published with Blogger-droid v1.7.2