Om en fredagmorgon.

Jo alltså det här med barn och dörrar...
Vi har knappt vant oss vid tanken på att Kajsa numer är expert på att öppna och stänga dörrar och visst brukar vi låsa ytterdörren om oss, men det händer att vi slarvar. Nu har det dock blivit ett måste, går inte slarva längre.
Imorse satt jag i duschen med badrumsdörren på vid gavel eftersom Kajsa springer ut och in och gärna öser badkaret fullt med diverse prylar som hon tycker ska bli rena. Badrummet är i direkt anslutning till hallen, och rakt fram är ytterdörren.

Någon som anar vart jag ska komma? Inte?
Okej: Kajsa som har blivit rätt besatt av Atle, en lite äldre pojke på hennes avdelning blir plötsligt väldigt ivrig på att komma iväg till dagis. Hon rusar mot ytterdörren, ivrigt pratandes om denne Atle. Och rätt var det är så är ytterdörren på vid gavel och där sitter jag naken i duschen till allmän beskådning. Herregud. Paniken. På så kort tid att det inte ens kan räknas är jag på fötter, framme vid dörren och släpar in en snopen Kajsa som inte alls begriper varför jag skrikit i falsett och dessutom är blöt och naken. Herregud, inte ens en handduk hann jag haffa tag i! Ingen granne kom förbi tack och lov och jag kunde fortsätta duscha i lugn och ro. Det hade lika gärna kunnat bli så att vi varit tvugna att flytta härifrån på stört i av ren och skär skam.

Note to self #2: Lås ALLTID dörren!