2013-01-25

Se mig hör mig känn mig.

Publicerade den här bilden i Insta förut. Utan att få en endaste like på flera timmar. Jag ba: "MEN HALLÅ VARFÖR GILLAR INGEN EN BILD PÅ VÄRLDENS SÖTASTE NAKENKOCK?"
Uppmärksamhetskrävande? JAG?
Nä men alltså, lite ledsen blir en ju.
Någon, jag minns inte riktigt vem, berättade att hens kompis efter att ha postat en bild eller inlägg på facebook hetsringde runt till sina vänner för att be dem gilla hens status om ingen gjort det efter några minuter.
Funderade ett svagt ögonblick på att göra detsamma. (Skoja bara) Folk måste ju förfasen vara dumma i huvvet om man inte likar en liten nakenkock liksom.
Nakenkock skrev jag, inte nakenchock.

Men det visade sig att min telefon bara inte ville uppdatera sig. Folk hade likat. Världen kommer inte gå under osv..


 
 ....
Okej, nu känner jag mig lite dum i huvvet själv och funderar på att radera inlägget. Men ehm, SÄG ATT JAG INTE ÄR ENSAM!

2013-01-24

Hej helg!

Det här med att min mamma kommer hit imorgon och sa på telefon förut att jag då kunde åka iväg och storhandla. Storhandla alldeles själv en löningsfredag låter faktiskt himla kul tillochmed i mina öron.
Att jag dessutom ska ägna kvällen åt att äta vaniljglass ihoprört med jordnötssmör och banan och kanske kanske lite chokladsås (likabra att ta i ordentligt liksom) och kolla på Girls, gör det liksom ännu lite bättre. Och sen då, på lördan. Då står det minsann vinhäng med bästa tjejerna på schemat. Och sushiätande.
Joråsåatte.
Helgen ser lovande ut faktiskt.

2013-01-15

Om bekvämligheten.

Det här med att vi lånat grannarnas bil i tre veckor medan de varit på semester var såhär i efterhand inte jättesmart. Jag menar, för tre veckor sedan tyckte jag att buss var så SJUKT bekvämt. Bara sätta sig på ett säte, lyssna på musik och bara vara.
Efter tre veckors bilåkande tycker jag att bussen är SJUKT tråkig och tidskrävande och kan för allt i världen inte förstå hur jag kunde se så positivt på att det tar nästan en timme hem från jobbet om kvällarna istället för 20 minuter.

Att bli lånad bekvämligheter är tydligen något man ska akta sig för.

...

Men jag har åtminstone tid att blogga. Tjoho!

Men DU kan vara en larvpotta!

Okej bloggen, ska vi ta tag i det här nu? Tillsammans. Som ett team liksom?
Jag vill ju och så. Har saknat dig. Har skrivit massa inlägg i huvudet som borde ha hamnat här. Men det är svårt du vet. Ju längre uppehåll en haft, desto svårare att hitta tillbaka. Det här med formuleringarna liksom försvinner.

Iallafall.
Ska vi prata om bajs? Ja vi pratar om bajs. Vi gillar ju sånt här hemma.
Bajs bajs bajs bajs.
Inte så himla farligt va?
Rätt naturligt och sådär. Framförallt något 3-åringen i hemmet är mycket fascinerad över. Hittar på sånger med bajs i. Berättar sagor med bajs i. Och sånt. Tänker att det är så. Ska vara så.
Därför blir jag så himla ledsen när hennes jämnåriga kompis kallar henne för larvpotta när hon skrattade ihjäl sig åt sitt eget favoritbus med låtsasbajskorven.
"Nu är du en larvpotta Kajsa, bajs säger man inte!"

Nähe så det gör man inte?

Bajs bajs bajs. Säger jag.

Jag undrar om det är föräldrarna som säger så? Att man inte ska prata om bajs. Eller om det bara är något hon fått för sig. Eller hört på förskolan.
Hur som helst så gillar jag inte när en treåring kallar andra ungar (i synnerhet min) för larvpotta.

Eller äsch. Kanske är det bara en släng av det där: "mitt barn andras ungar..