2010-01-31

...

Jag hörde om en blogg härom dagen, en blogg som är så hemskt sorglig att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen när jag läser den, men ändå så kan jag inte låta bli. Hans öde är så nedrigt, så hemskt. Han är 14 år och dömd till döden. Cancer. Och när man blivit mamma blir allting så mycket mer påtagligt på något vis. Tanken att det skulle kunna drabba Kajsa eller någon annan unge i vår närhet är nästintill outhärdlig. Därför var det en självklarhet att bidra med några kronor när jag ändå sprang på en sida där man enkelt kunde göra det. Det är inget bidrag som får dem friskare, men däremot en lite ljusare tillvaro.
Låt alla dessa ungar få spela wii på sjukan för tusan!
Gör det HÄR.

2010-01-29

Låten

Jo, den där låten jag skrev om för ett tag sen...
Det visade sig ju vara ingen mindre än Krunegård och den där vampyrlåten. Fantastiskt bra! Och när jag ändå håller på kan jag passa på att erkänna att Gitarrer & bas, trummor och hat med Hästpojken också är precis skitbra. Så pass bra att jag lagt till den på min Spotify-lista.
Så nu vet ni.

2010-01-27

Dagens

+

* Det snöar och är allmänt rusk ute vilket innebär hemmamys hela dagen lång med gott samvete.

* En citykorg är nu på väg via buss hem till oss så om någon dag eller så behöver inte Kajsa trängas i en pytteliten barnvagn.

* Jag har redan städat vilket innebär att dagen kan gå åt till betydligt trevligare saker.

* Jag har lyssnat på What´s the point med Johnossi fler gånger än jag kan räkna och tycker den är alldeles jättebra.

* Min väldigt arbetande kille fick ut en sjukt bra lön och det kan innebära att vi trots allt tar oss till Linkan för att se ovan nämnda band och Thåström. Om vi vill. Det är nämligen väldigt mycket skoj som händer just den kvällen då vi fixat våran första barnvakt till en mycket nöjd morfar.

+ i största allmänhet

* Jag har världens sötaste leopardtjej pratandes med en groda i babygymet

Dagens -

* Att man aldrig kan ha jäst och andra nödvändigheter hemma när man blir väldigt baksugen.

* Det snöar. Det är alltså inte ett dugg närmre till våren. Men som sagt, idag får den saken höra till övervägande plus.

2010-01-24

Kaffevagn

Jag är hög på kaffe. Vet inte hur jag någonsin ska kunna sova, har nog aldrig lyckas trycka i mig så mycket kaffe som jag gjort idag. Till råga på allt drack jag nyss en cola. Så jävla genomtänkt!
För övrigt är jag jävligt förbannad på Babyproffsen. Jag menar, ska inte de kunna ge goda råd och tips? Till exempel säga att den där mjukliften ni tänkt köpa är bra om man har en miniatyrbebis som inte tycker om att röra på sig i vagnen och den lämpar sig framförallt inte i vinter då bebisar behöver ha rätt mycket kläder på sig. Men nä, det ingår tydligen inte i deras åtaganden.
Nu sitter vi alltså här med en för liten barnvagn (eller för stor bebis, hur man nu väljer att se på det) och behöver således en ny barnvagn. Eller rättare; en ny insats till schassit. En ny sådan kostar 2000 spänn.

Hej då Thåström! Hej då Johnossi!

2010-01-23

Cykelsugen?

Någon på Smedjegatan kommer få en rätt taskig start på veckan när personen i fråga ska cykla till jobbet på måndag morgon.

2010-01-20

Om ett undre liv.

Eftersom jag är väldigt duktig på att måla fan på väggen har jag gått och bävat lite för den här dan. Efterkontrollen. Då jag tryckt ut en liten tjocka, och fjossen fått känna på både sax och sugklocka trodde jag det skulle se ut som 3:e världskriget härjat därinne. Minst. Jag har suckat och tänkt att min fjoss, den blir aldrig som den en gång var. Men jo då, det visade sig att den är i prima skick.
Phju!

2010-01-18

Om att välja rätt

Jag har panikat lite smått över det här med dagisplats till Kajsa. Har tänkt att visst tusan, vi måste sätta henne i dagiskö så hon får sin plats när det blir dags för det. Jag har ju tänkt att jag ska vara ledig i en hel evighet och tyckte det kändes väldigt knasigt att jag ens skulle börja jobba igen. Men ja så är det väl, och tiden kommer gå sjukt fort.
Men när det gäller dagis. Vi vet ju inte ens vart vi vill bo, om två år kanske vi hittat det där huset som vi verkligen vill ha och flyttat till helt andra delar av stan. Den här lägenheten har vi ju bara tänkt att bo i i en sisådär två år till eller tills vi hittar DEN lägenheten eller DET huset. Då är det ju inte så himla lätt att hitta ett dagis eftersom man gärna har ett i närheten. Givetvis är det ju bara att byta, men min erfarenhet av det innebär lång tid till byte och mycket pendlande.

Men nu kan jag lugna mig lite med att panika eftersom det visat sig att man inte ställs i kö förns sex månader innan det är dags för barnet att börja ändå även om man skickat in en ansökan. Om det är kommunalt vill säga. Jamen då så, då kan vi lägga det på hyllan till i sommar och bara fundera lite smått över vilket dagis som skulle lämpa sig bäst. Vi har ju varit lite inne på föräldrakooperativ, tycker att det låter väldigt vettigt att vara aktiv i förskolan där ens barn spenderar så pass mycket tid de första åren. Det känns också som en trygghet att känna föräldrarna och även de andra dagisbarnen på ett annat sätt än om man bara stöter på dem någongång ibland vid hämtning och lämning. Även att man kan vara med att påverka på annat sätt är ett plus.
Sen är frågan om man verkligen har den tiden att avsätta till förskolan, med styrelsemöten och arbetsdagar som ju är grejen med ett kooperativd mitt bland arbete, matlagning, träning och allt annat som hör vardagen till.
Ett annat rykte jag hört är att på föräldrakooperativ tävlas det enormt mycket. Vem som engagerar sig mest i kooperativet, vem som bakar bäst, vem som kommer med de bästa ideérna, vems barn som utvecklas snabbast, vems barn som är duktigast i det och det och yada yada.
Det där är det absolut värsta jag vet, att tävla om sina barn och på allvar mena att ens barn är mer förmer än någon annans bara för att lille Edvin minsann började gå redan vid elva månader och ja ni fattar.
Jag kan ibland säga att Kajsa är ett litet A-barn, men det gör jag med glimten i ögat och även om hon inte skulle gå vid två års ålder. Alla barn utvecklas olika och föräldrar som inte kan acceptera det kan ju inte ha vidare värst mycket innanför pannbenet.
Om det nu stämmer, att det är så här det går till på kooperativ låter jag vara osagt, för det har jag faktiskt ingen aning om. Men skulle det vara det så tar jag avstånd och väljer ett kommunalt dagis, som jag tror kan vara minst lika bra, huvudsaken är att dagisfröknarna är bra och lillan trivs när den dagen väl kommer.

Sen måste jag tillägga att jag tror i och för sig att det där med tävlande föräldrar är svårt att komma ifrån vare sig man är på ett kooperativ eller kommunalt dagis. Tyvärr.

2010-01-17

Att minnas en låt jag inte minns.

Nu har jag under en längre tid gått och funderat på en låt. En låt som spelades flitigt sommaren 08. Vi målade om knutarna på torpet och lyssnade på p3 och den där låten spelades titt som tätt. Alldeles för ofta hade jag tyckt om det inte vore för att jag fastnade som tusan för den där låten, blev skitglad och sprang fram till radion med ett glatt jubel och höjde så fort den kom.
Jag kom aldrig riktigt fram till vem det var som sjöng den och inte heller vad låten hette. Nu har jag som sagt funderat vad det kan ha varit eftersom jag är sjukt sugen på att höra den igen. Jag kan inte komma ihåg en rad ur låten en gång. Vad jag minns är att det är en låt jag nog tyckte var lite pinsamt att jag gillade. Alltså inte Per Gessle-pinsamt utan kanske Hellström, Krunegård eller nån annan sån där typ, frågan är nu bara hur jag ska lyckas hitta låten?

2010-01-13

Hello stranger

Jag gick runt strömmen för en stund sedan, på väg hem från fikat.
På lite avstånd ser jag ett bekant ansikte. Nämen, är det inte David, tänker jag. Så himla kul att stöta på honom! Ler sådär som man gör mot nån man inte träffat på evigheter.
Lite närmre, nja det är kanske inte han ändå... men fortsätter att le, man vet ju aldrig! Och han ler lika mycket han. Minst. Såklart är det han!
Det blir ett sådär konstigt, ska man stanna och prata eller inte-läge, ni vet. Han har förändrats en del tänker jag. Men säger HEEEJ, hur är det?
Han svarar att det är ju bara fint.
Och där. Dadam. DET ÄR JU FÖR FAN INTE DAVID! David bryter ju inte, det här är ju för fan en främling!
Knäpptyst blev det och jag vänder på klacken och går utan att säga ett ord.
En bit därifrån, asgarv! Alltså sånt där näraattkissapåsig-garv.
Kajsa är så himla rolig att ni anar inte, drar massa hysteriskt roliga vitsar därnerifrån vagnen!

Trött.

Jag har nämnt det förr, men jag gör det igen. Kajsa. Tröttmössan.
Jag har vaknat innan henne idag igen. Det känns konstisgt, jag trodde faktiskt att man som förälder skulle bli väckt av en skrikande bebis varenda morgon (och några gånger per natt också för den delen). Men icke då. Här sovs det i regel från 20:30 ungefär till cirkus 07:30/9:00 varje morgon.
Jag har frågat barnmorskan rätt många gånger om det här, att hon sover väldigt länge på nätterna men korta och rätt många stunder på dagarna. Svaret blir alltid att det är faktiskt trott eller ej vissa bebisar som gör det, och det är fullt normalt så länge de är pigga och glada de stunder de är vakna. Och ja, det är hon ju, så med andra ord ska jag skatta mig väldigt lycklig.
Nu har jag ju liksom duschat, sminkat mig och ätit frukost i lugn och ro så nu väntar jag mest på att hon ska vakna så jag kan göra iordning henne till fikat vi ska iväg till.
Appropå fika, det fikas rätt ofta, och av nån konstig anledning så ska det alltid bjudas på nåt till kaffet. Det där träningskortet jag ska köpa i månadsskiftet känns som fruktansvärt välplacerade pengar.

2010-01-11

Om ingenting alls.

Två gånger har jag nu försökt skriva något som är det minsta vettigt, utan några framsteg alls. Allt blir bara massa innehållslöst dravel. Mitt liv är inte det minsta innehållslöst egentligen, det är mest jag som är enormt hjärnslö. Jag skriver bara för jag har så himla tråkigt. Kajsa hon sover och jag är pyjamasmongo och orkar inte alls göra nåt åt det. Jag är snorig och har ont i halsen, skyller min lathet på det. Om bara lillan kunde vakna kunde vi roa oss med att pipa med tigern eller sjunga en kulen natt, sånt som får henne att fyra av de finaste leendena som finns. Jag gör det om och om igen bara för att få se det där fantastiska smilet, men sen tröttnar hon och tycker att väggarna är det mest intressanta som finns.

I övrigt så har den sista bebisen vi väntat på kommit, en pojke. Märkligt att jag lyckas gissa andras bebisar rätt men inte min egen. Det blir ett tufft litet gäng i sommar ute i torpet. Och vilket liv! Kajsa kommer sannerligen inte få lätt bland alla skitbusiga lintottar som hon har att göra med.

Åh just det, dammsugarproblemet är löst! (För er som gått därhemma och undrat och förtvlat er över vårat dammsugaröde) Det blev ett nytt munstycke. Thomas Brolin. Såklart. Tack för det heta tipset Tessan!

2010-01-06

Om hur svårt det kan vara att städa.

Jo det här med städning.
När det är såna här helger och ledigt så kommer alla mina rutiner om städ och sånt helt ur fas. När Martin jobbar går det liksom av sig självt. Man diskar, man dammsuger och torkar av och donar. Men så fort han är hemma så skiter det sig. Helt plötsligt glömmer man bort att diska efter maten, det är ju mycket mysigare att hänga kvar i soffan. Det hela resulterar i ett mindre berg av disk på kvällen som man bara måste ta tag i. Likadant är det med dammsugningen.
Här om dagen tyckte jag verkligen att det var dags. Jag frågade M vad han helst ville göra: en storstädning av toan från topp till tå eller dammsugningen. Här trodde jag verkligen att han skulle välja det senare, ingen annan än jag kan ju föredra en toalettstädning med avloppsrensning och annat äckel framför dammsugandet, men jo då. Martin kunde. Fy satan.
Anledningen till det stora dammsugarhatet är att eländet är trasig, själva munstycket lossnar så fort man vrider det minsta lilla och resulterar i sjuhundraelva svärord och utbrott när munstycket lossnar bakom soffan eller under sängen eller nån annan jävla stans också för den delen.
Jag föreslog silvertejt. Gaffa. Det är tamej tusan bra till allt. Men inte till lagning av dammsugaren tydligen.

Okej, så ligger alltså läget till med dammsugaren. Jag har inte stått vid mitt ord och dammsugit än. När jag tänker att Kajsa får sitta i babysittern eller ligga brevid mig när jag sitter i soffan istället för filten på golvet kanske det har gått för långt? Får man ens erkänna sånt när man är småbarnsförälder? Imorron tror jag bestämt vi får ta lite av sparpengarna för att köpa en ny. Det här är helt enkelt inte hållbart längre. Och herregud så otroligt tråkigt att lägga pengarna på en dammsugare!

Antal gånger jag skrivit dammsugare: 10.