2011-03-07
Längtan
Jag längtar efter att tidigt en sommarmorgon tassa över knarrande golv, öppna dörren och mötas av tidig sommarmorgondoft med dagg i gräset och solen som börjar tränga fram bakom träden. Ta på mig tofflorna och gå ut och kissa. Tända eld i spisen, lösa korsord med radion lite lågt i bakgrunden och koka kaffe på gammalt hederligt melittavis. Sakta vakna till liv och konstatera att det minsann blir en fin dag idag.
En måndagmorgon.
Det första jag tänkte när jag vaknade efter tre dagars ledigt: 'Åh, imorgon är jag ledig!'
Är det väldigt mycket för tidigt att börja räkna ner till juli?
Är det väldigt mycket för tidigt att börja räkna ner till juli?
2011-03-06
Och nu.
Övrigt: Jag har måndagsångest, känns sådär. Har sluppit den ett tag nu.
Published with Blogger-droid v1.6.7
Och idag.
Vaknade av att någonting kändes fel. Kände efter lite och ja men visst fan, jag kan ju faktiskt andas med stängd mun. Min tidigare igenmurade näsa var inte längre igenmurad. Underbar känsla!
Nu: Hämta en säng till Kajsa. Det är alldeles fantastiskt bra att ha snälla släktingar som vill bli av med grejer och mer än gärna ger dem till oss. Sulky och säng. Jag tackar ja!
Problemet: Var tusan vi ska göra av sängen tills den ska börja användas? Martin rynkade lite på ögonbrynen när jag sa att den såklart får bo på vinden. Jag antar att det är rätt fullt där uppe.
Och nej, jag har ingen vidare koll, det är Martin som sköter vindsbesöken i det här hushållet, själv tycker jag att vinden är hemskt kall, ogästvänlig och otäck. Och ja, jag är löjligt mörkrädd.
Nu: Hämta en säng till Kajsa. Det är alldeles fantastiskt bra att ha snälla släktingar som vill bli av med grejer och mer än gärna ger dem till oss. Sulky och säng. Jag tackar ja!
Problemet: Var tusan vi ska göra av sängen tills den ska börja användas? Martin rynkade lite på ögonbrynen när jag sa att den såklart får bo på vinden. Jag antar att det är rätt fullt där uppe.
Och nej, jag har ingen vidare koll, det är Martin som sköter vindsbesöken i det här hushållet, själv tycker jag att vinden är hemskt kall, ogästvänlig och otäck. Och ja, jag är löjligt mörkrädd.
2011-03-05
Bra start.
Att vakna vid halv nio, slänga på sig kläderna och gå till Lindahls för att köpa färska frallor. Förtära frukost med morgontidningen och sen ut på långpromenad i solsken. Det kallar jag bra start på dagen!
Dessutom känner jag mig pigg för första gången på riktigt länge, förkylningen till trots. Känns himla bra med tanke på att jag mått sådär i nästan fyra månader. Först preggosymtom i form av illamående och trötthet, sen några febertoppar med yrsel och frossa och sen en dunderförkylning på det. Men nu alltså, mot bättre tider.
Dessutom känner jag mig pigg för första gången på riktigt länge, förkylningen till trots. Känns himla bra med tanke på att jag mått sådär i nästan fyra månader. Först preggosymtom i form av illamående och trötthet, sen några febertoppar med yrsel och frossa och sen en dunderförkylning på det. Men nu alltså, mot bättre tider.
2011-03-02
Om en jobbig jävel.
Till dig, kassabiträdet på den där matbutiken på Kungsgatan:
Mina besök hos er skulle bli så himla mycket trevligare om jag bara slapp prata med dig. Vi känner inte varandra, är inte ens ytligt bekanta. Det bara råkar vara så att du och min kille gjorde lumpen ihop för en sisådär 15 år sedan. Men det, kära du innebär inte att du har någon som helst anledning att tala om för mig hur dåligt du har sovit för att din hund har kräkts hela natten, eller att du har ont i halsen eller att du är sliten efter en mycket hård helg. Jag vill faktiskt inte veta någonting om dig.
Men ändå: Vareviga gång du sitter i kassan så frågar du hur det är med mig, och trevlig som jag är - hur ogärna jag än vill det - så måste jag fråga dig det samma bara för att vara trevlig.
Jag hatar att vara trevlig!
Det vore så mycket bättre om du bara (om du nu promt känner ett behov av att fråga hur det är med mig) kunde svara bra, tack! eller något annat väldigt kortfattat och sedan fortsätter scanna in mina varor och sen tack och hej.
Tack och hej! Det är liksom det enda jag begär, okej?
När jag bodde där uppe och var daglig besökare så kunde jag liksom gömma mig bakom hyllorna när han gick förbi, eller på ett enkelt sätt byta kassa när jag upptäckte att det var just han som satt där bakon linen. Men alltså, det är inte så himla lätt att försöka gömma sig när man kommer dragandes på en enorm rullstol, det är faktiskt helt omöjligt. Så det enklaste vore helt enkelt om han bara kunde stanna hemma med sin kräkhund för gott så jag slapp se honom.
Så. Tack.
Mina besök hos er skulle bli så himla mycket trevligare om jag bara slapp prata med dig. Vi känner inte varandra, är inte ens ytligt bekanta. Det bara råkar vara så att du och min kille gjorde lumpen ihop för en sisådär 15 år sedan. Men det, kära du innebär inte att du har någon som helst anledning att tala om för mig hur dåligt du har sovit för att din hund har kräkts hela natten, eller att du har ont i halsen eller att du är sliten efter en mycket hård helg. Jag vill faktiskt inte veta någonting om dig.
Men ändå: Vareviga gång du sitter i kassan så frågar du hur det är med mig, och trevlig som jag är - hur ogärna jag än vill det - så måste jag fråga dig det samma bara för att vara trevlig.
Jag hatar att vara trevlig!
Det vore så mycket bättre om du bara (om du nu promt känner ett behov av att fråga hur det är med mig) kunde svara bra, tack! eller något annat väldigt kortfattat och sedan fortsätter scanna in mina varor och sen tack och hej.
Tack och hej! Det är liksom det enda jag begär, okej?
När jag bodde där uppe och var daglig besökare så kunde jag liksom gömma mig bakom hyllorna när han gick förbi, eller på ett enkelt sätt byta kassa när jag upptäckte att det var just han som satt där bakon linen. Men alltså, det är inte så himla lätt att försöka gömma sig när man kommer dragandes på en enorm rullstol, det är faktiskt helt omöjligt. Så det enklaste vore helt enkelt om han bara kunde stanna hemma med sin kräkhund för gott så jag slapp se honom.
Så. Tack.
2011-03-01
Working class hero.
Nu har jag gjort två av dygnets tre arbetspass, bara natten kvar. När jag går av kl tio imorgon bitti har jag jobbat 56 timmar på fyra dagar. För några år sedan var det inga konstigheter alls, snarare en regel än undantag att jobba av så många timmar som möjligt på så kort tid som möjligt. Men tiderna ändras, och nu känner jag mig rätt slutkörd. Och så saknar jag min unge. Jag har bara träffat henne en kortis om morgnarna sen i lördags och en liten stund igår eftermiddag. Men jag tänker att det är en bra start på månaden att ligga plus på jobbkontot och dessutom fint klirr i Berlinkassan i april.
Imorgon är jag ledig och kalas med fint familjehäng väntar. Åh, låt det bli morgon snart. Jag vill flytta hem igen!
Imorgon är jag ledig och kalas med fint familjehäng väntar. Åh, låt det bli morgon snart. Jag vill flytta hem igen!
Published with Blogger-droid v1.6.7
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)