Om hur jag funkar.

Nu har jag på bara ett par dagar blivit påmind om min sentimentalitet. När jag läste det här tänkte jag att det är ju tamejtusan mig hon skriver om. Precis sådär är det. När jag sedan läste ännu en blogg så fick jag det bekräftat.
Jag är verkligen hopplöst sentimental. Jag lipar när jag hör svenska dåliga sommarlåtar som får mig att tänka på somrar som varit. Till exempel När vi gräver guld i USA eller Sol, vind & vatten, eller Det vackraste eller varför inte 74/75? (nu tycker jag inte sol, vind & vatten är det minsta dålig, och 74/75 är inte svensk, nej)

Nu borde jag inte alls erkänna det här, men faktum är att jag vurmar lite för dåliga svenska låtar. Just därför att det väcker så mycket minnen. När jag tänker närmre på det så rör det sig bara om en period i mitt liv, från att jag är kanske tolv fram tills jag är sexton. Jag tänker på sommaren 94 då jag spenderade varje dag av mitt sommarlov ute på landet, sol bad och fotboll. Jag tänker på somrar med Ljuragänget varenda gång jag hör tidigare nämnda Sol, vind & vatten. Och så där håller det på. Jag kan fortsätta en hel evighet med fisiga sommarlåtar som får mig att tänka tillbaka på specifika tillfällen. Jag minns saker som inte mina vänner minns.
Alla handlar de om sommar.

20:e maj.

Idag blir min älskade unge ett halvt år. Sex månader, det är inte riktigt klokt.

Fina lilla skatt!

Mammaliv.

Har precis haft lekstuga här hemma med tre små skorpiontjejer och deras mammor. Käkat chokladbollstårta och pratat om mammalivet i största allmänhet. Nu har de gått, Kajsa har slocknat, slut som artist och åskan mullrar utanför. Nyss damp nya nummret av Clara ner i brevlådan så nu kan jag faktiskt inte tänka mig något bättre än att lägga mig på soffan och bläddra igenom och inspireras av världens kanske finaste tidning.

Tror på´t.

Nu börjar även jag tro på det där alla säger, att det faktiskt blir en sommar i år också.

Tvära kast.

I förmiddags stod jag och hoppade likt en sextonåring med de flesta bokstavskombinationerna och härjade och skrek om att jag vill gå på festival. Se på bra spelningar vill jag göra, dricka öl tidigt på dan med goa människor i solsken vill jag göra, gormade jag på.
Nån timme senare satt jag och sydde gardinder till torpet samtidigt som en bröddeg stod på jäsning. Strax innan sa jag att det nog är dags att skicka in en prenumeration på Hemmets journal för att få alla korsord och gudomliga sommarreceept inför våran långsemester.

Snart ta studenten eller närmre pension?

Ingenting att göra.

För fem år sedan:
Bodde jag i Kimstad och började tröttna lite på hur mitt liv såg ut. Jag såg dock fram emot en hel festivalsommar med bland annat bussturné till Slovenien. Kanske tänkte jag också att det var dags att gå vidare, lämna mitt gamla liv och flytta till stan och prova på att bo själv för första gången.

För tre år sedan:
Hade jag träffat Martin och var fortfarande galet nykär, låg uppe hela nätterna och matade serier som Riket och Twin peaks och vi struntade fullständigt i att det var ny arbetsdag kl 7 dan efter. På helgerna festade vi till gryningen. Jag blev sambo igen och såg fram emot ett år på Roskilde med nytt folk. (Det visade sig dock att det inte var speciellt mycket att se fram emot eftersom vi åkte hem redan på torsdan på grund av sjuka mängder regn och en hosta som höll på att spränga mina lungor och en lätt urinvägsinfektion på det.)

För ett år sedan:
Var jag jävligt brun och gravid och längtade efter november redan innan sommaren börjat. Vi fick se Kajsa för fösta gången, pyttepytteliten låg hon därinne i magen och sög på tummen. Det var vår och vi hängde i parken när vi inte var i torpet.

För tre månader sedan:
Brottades jag och barnvagnen mot sjuka mängder snö. Vi hade en stor fläkt i vardagsrummet som följd av all is som resulterade i vattenläcka.

Igår:
Var jag och Kajsa på stan med Helena. Kvällen avslutades med mina två bästa i soffan och när den minsta i familjen somnat drack vi ett par glas rött och kollade på Apan.

Imorgon:
Tycker jag att det är väldigt fint att det bara är fredag och inte lördag. Jag hoppas på en inte allt för bakfull kille, fint väder och att få andas lantluft.

Om ett år:
Drömmer vi fortfarande om drömhuset, bor förhoppningsvis i Oxelbergen (om vi nu inte hittat huset med stort H) och ser fram emot ett större torp till sommaren och planerar (oklart vilket stadie) syskon till Kajsa.

Om att lockas till frestelser.

Dagens lärdom:
Använd inte mobilen till att lyssna på musik när du tränar på gymmet. Rätt vad det är ringer nån rolig människa som vill fika när man bara kört igenom halva träningsschemat. Man struntar i resten, stretchar lite snabbt och skyndar sedan hem till duschen. Sen kommer de där människorna som förstört ditt träningspass med fikabröd och därmed är det där halva gympasset och hela duktighetsgrejen med att jag faktiskt tog mig i kragen totalt jävla bortkastat.
Dålig disciplin, jag?

Nästa gång lämnar jag mobilen hemma och tar min gamla mp3a istället.