2010

Nu så här dagen innan nyår vore det kanske läge för en sån där årssammanställning. Men ärligt talat, ett år kommer aldrig, vare sig förr eller senare vara så händelserikt som 2009.
Det här året kan mest sammanfattas som det år då Kajsa har blivit en egen liten individ med en alldeles underbar personlighet. Då hon gått från bebis till en väldigt liten, men ack så bestämd tjej. Ett år där vi skrattat varenda dag åt tokigheter hon hittar på. Året då jag upplevde min första riktiga rädsla och insåg att det här med barn medför en ständig oro i maggropen.
Ett år då våra helger spenderades i soffan med Robinson, På spåret/Idol och Så mycket bättre. Då jag blev faster för första gången. Där jag frivilligt bytte bort en annandag för att hänga med familjen för att jobba nyårsdagen. När ordet sovmorgon fick en helt annan, nästan drömsk innebörd. Och så var det året då jag på riktigt, sedan jag var barn uppskattade (nåja, nästan i alla fall) snö och vinter. Och julen.

Jamen gott nytt år på er då!

Förvirrat.

Jag kräks lite på min egen uselhet om bloggdesign. Jag begriper ingenting. Varför har min länklista och allt jag hade på högersidan helt plötsligt hamnat längst ner? Trots att det på min mall klart och tydligt står att det ska vara där det tidigare var? Jag knepade och knåpade och rätt vad det var så hade jag ny outfit på bloggen, en jag inte alls trivs med. *Mutter*

Filmkväll.

Vi skulle se Inception men jag somnade efter 17 minuter. Martin stängde av eftersom han inte ville sitta själv och se den i 2,5 timme. Satte på The other guys och somnade på nytt i Martins knä efter en halvtimme. Inte min filmkväll ikväll alltså. Nu tycker jag väldigt mycket om att somna med huvudet i Martins knä så det gör inte värst mycket, nu sitter jag istället här och lyssnar på hans asgarv mellan varven. Men The runaways igår lyckades jag åtminstone se klart, annars tycks det som det har blivit en dum vana jag lagt till med, att somna just som vi satt på en film.

Längtan.

Det må kanske vara lite tidigt att börja längta efter våren redan nu. Men nu när jul och nyår är överstökat finns det liksom inte mycket mer att hämta av vintern. Jag går av en smula när jag tänker på att snön, kylan och vintern i värsta fall kan hålla sig kvar i typ tre månader till. Den här kroniska tröttheten som har flyttat in i min kropp behöver ljus och energi.
Jag är trött på kylan, på att inte kunna gå de där ilsnabba promenaderna, trött på att bylsa på bångstyrig unge miljarder plagg varenda gång vi ska utanför dörren. Jag är innerligt trött på att vara trött.

Jag drömmer om att möta våren i någon av Europas städer, strosa hand i hand med Martin på okända gator, titta i små butiker, äta god mat. Bara vara vi i en stad vi inte känner, en stad dit våren har kommit.
Jag drömmer om att ligga på bryggan på landet, känna värmande strålar på mina bara axlar. Jag vill sitta i gräset och ha picknick. Åka till Kolmården med Kajsa, simma i sjön vi hittade förra året.

Åh snälla, låt det gå fort nu.

Det var den julen.

Hoho finns det några snälla barn här?

Och det fanns det ju såklart. Kajsa var dock rätt skeptisk.

Findus hade nog den lataste julafton av oss alla.

Juldagen bjöd på TP-spelande bland annat

och en hemskt söt brorsdotter

och världens bästa Kajs.

Supermysig julafton i mysigaste lantmiljö jag kan tänka mig. Snö i mängder, busiga och förväntansfulla ungar, mat i överflöd och en tomte.

Kajsa blev uppassad av alla kussar som bar, drog och busade. Helnöjd unge och helnöjda föräldrar. Men kanske det bästa, om man skulle fråga Kajsa var nog att hon fick ohejdat med russin av kusinen. Juldagen firades hos pappa med TP-spelande, vindrickande och väldigt mycket skratt. Bra dag som avslutades med en utekväll med fina tjejerna.
Idag middag och julklappsutdelning hos mamma.
Tre minst sagt hektiska dagar avslutades med bästa myshänget i soffan framför The Runaways. Nu vankas två dagars ledigt då vi ska göra så lite som möjligt.

2010-12-24

God jul!

Har ni tänkt på att en julgran luktar som mest på julaftons morgon?
Och så sprider den mysigast ljus just den här morgonen.
Det är julafton hörrni!

God jul på er alla fina!

2010-12-23

Dan före doppardan.

Jo men nu så. Nu börjar det likna jul här hemma också. För en vecka sen trodde jag att jag hade allt under kontroll, alla klappar var köpta, granen fixad och ja, jag trodde jag skulle kunna ägna dagarna innan jul åt att bara pilla naveln, käka lite pepparkakor och bara skratta rått åt alla stressiga människor som är ute i sista minuten.
Men jag borde ju listat ut med röven att så aldrig skulle bli fallet.
Imorse åkte jag dock ut till Maxi för att inhandla det sista vid ännu rätt så gott mod. Klockan tio åkte jag hemifrån. En kvart senare minskade det där goda modet rätt kraftigt när jag konstaterade ett fullt parkeringshus och en näst intill full parkering.
Det där goda modet var bortblåst när jag en stund senare står i kassan och upptäcker att mitt kontokort inte ligger i väskan. Det ligger hemma i Martins plånka. Jo men visst. Tänder gnisslades, svetten lackade och jag tänkte att nu ställer jag in julen. Jag vägrar fira jul.
En timme senare kunde man dock skåda en något surmulen familj uträtta de sista ärenden innan julefriden kunde starta.

Och nu så. Rocky road fixat (det fixade jag häromdan också, men den satsen åkte i soporna. Har man någon gång varit så jävla dumsnål och gjort rocky road på blockchoklad så fattar man varför de hamnade där), maten till imorgon förbredd, klapparna inslagna och rimmade. Det enda man kan hänga läpp över nu är att vi egentligen skulle haft goda vänner här på lilljul, men Martin känner sig krasslig (oj då, vilken underdrift från min sida, närmre döden enligt honom.) så vi ställde in och hoppas på att han kryar på sig till imorgon. För ärligt talat, hur lite värd han än var i förmiddags, så vill jag hemskt gärna fira jul med hela min familj imorgon.

Prenumerera på: Inlägg (Atom)