Om en natt i en småbarnsförälders liv.

Inatt vaknade modell stor 01:30 och ville inte alls ligga still mellan sina föräldrar.
Efter mycket om och jävligt mycket men, så for jag upp efter att Kajsa rumserat i hela sovrummet och väckt samtliga familjemedlemmar, slängde ur mig den nu mera klassiska harangen av svordomar, muttrade något om jävla dårhus och snälla skjut mig! (Jag har inte bara en narcissist inom mig, utan även en drama queen.)
Tar med mig Kajsa, täcke och kudde. Lägger henne i sin säng och placerar mig själv på golvet. Efter fem minuter kommer hon på att hundkräket saknas henne. Upp och leta. Letade, letade och svor och letade. Mumlade något om dårhus och svor lite till. Hör att Kajsa skriker inifrån sitt rum att Didar tagit vovvov. Dumma Didar! Går in och tittar i hans spjälis där jag åtminstone kan konstatera att herr bebis har kommit till ro igen. Men mycket riktigt ligger Stinky aka Vovvov däri.
Han har tydligen lärt sig att både sitta, gå och klättra och lägga beslag på gosedjur inom loppet av cirka fem timmar. Bra jobbat måste jag säga.
Sen la vi oss där. Hon i sängen och jag på mattan. En stor tjock och mjuk matta. Där somnade jag sedan tills M kom in och väckte mig en timme senare, tyckte väl inte att jag skulle ligga på golvet liksom. Jag smög in och la mig i bredsängen, njöt och höll precis på att somna in när jag rycks upp av ett Mamma. MAMMA! MAAAMMMAAAA! Och så var det bara att börja om igen. Inta mattan brevid sängen, höra hennes andetag bli tyngre utan att våga röra mig ur fläcken för att till slut somna om.

Så ett hett tips till alla småbarnsföräldrar:
Underskatta aldrig vikten av en ordentlig matta till barnrummet. Risken är nämligen rätt överhängande att det är där, på mattan som du kommer få tillbringa rätt många nätter i väntan på att barnet ditt ska somna. Och på mattan ligger man åtminstone mjukt och varmt.
Dock ska tilläggas, är den ju inte magisk. Den trollar inte bort sömnbrist eller ringar under ögonen. Bara så ni vet.


Och nu kan man såklart undra varför vi inte sover i den där lilla sängen till höger. Det vore ju liksom ganska så naturlig. Men alltså knarret. Man får uppbåda all världens mod och kraft innan man lyckas ta sig upp ur den.

Så. Varsågoda för viktig info. Nu ska jag gå och sova och hoppas att bebisen inte vaknar om en kvart. Men han brukar vara lite mer pålitlig på den fronten än sin storasyster.

Måndagssvammel.

Jo alltså angående inlägget om köksrenoveringen, och alla fina kommentarer till det. Jag är så himla glad hörrni, tack! Verkligen alltså. En riktig egoboost. (Och så säger vi hej till den lilla narcissisisten inom mig..)
Är himla glad över att ni tar er tid att säga fina grejer.

Ja men det var väl mest det..

Kan också upplysa er om att första flärpen är bortsliten från snyggtapeten (M:s verk i samband med uppsättning av gardinstång) Samt att första lilla hacket i trägolvet är gjort. (Genom tappat vattenglas, 2-årings verk.) Dock inget som syns nämnvärt och flärpen limmade vi på igen.

Min förlovningsring är fortfarande borta och står inte att finna någonstans. Mycket märkligt, men mest tråkigt.

I övrigt är jag trött. Och lite tom. Vill läsa men känner mig inte redo för att påbörja något nytt såhär direkt efter att jag läst färdigt om Katniss och Hungerspelen. Saknar henne liksom. (Ni får ställa diagnos på den om ni vill, fritt fram.)
Också vill jag titta på serier men inte påbörja någon ny eftersom vi väntar på andra säsongen av Game of Thrones.
Svåra beslut så här en måndagkväll alltså..

Godnatt.

Vet ni vad det värsta är?

Det är inte att ta morgon 05:50 en söndagmorgon, efter att ha haft en propeller bervid sig halva natten och en bebis som i sömnen tagit ut nappen, vevar med den, knorrar och kräver att någon ska stoppa in den i munnen igen. Nej, det är inte det.
Det värsta är när man efter frukost, där runt 08 tycker att bägge barnen ser trötta ut, jublar och stoppar både ungarna och sig själv i säng och tänker att yes! Det finns hopp om en pigg, utvilad dag med korvgrillning med vänner i strålande sol trots allt. Men sen, efter en kvart ungefär tvingas inse att ungarna bara spelat föräldrarna ett spratt. För trots minimal sömn så är de uppenbarligen inte det minsta trötta.
Att då tvingas gå upp, är cirka sju hundra resor värre än den där uppstigningen i svinottan. Besvikelsen, sömnen man just höll på att hamna i för att sedan ryckas upp igen.
Jag slängde mig upp från sängen, muttrade högljutt om att det var väl då själva jäva fan att man aldrig nånjävlagång får sova i det här huset, rev demonstrativt bort alla sängkläder, drog upp rullgardinerna, öppnade vartenda fönster på vid gavel och lät solen gassa in och satte på en hel kanna kaffe.
Så. Nu finns det lite hopp om en söndag ändå.
Men maken på ovilliga barn att sova alltså...

Voilá!

Min önskan om stort kök är fortfarande långt borta. Men för att göra det bästa av situationen, med relativt små medel så bestämde vi att göra om den del som på pappret kallas inglasad veranda till matplats eftersom den angränsar så bra till köket.
Med nyslipat trägolv och tapetserade och vitmålade väggar blev det alldeles så fint som vi önskade.





Själva köket är som sagt en rätt trång historia, med rätt dåliga arbetsytor. Men i ett försök att få det lite luftigare och finare tog vi bort några av köksluckorna och målade väggen bakom.
Såhär:





En klar förbättring, och vi är mycket nöjda! Nu väntar bara resten av huset på att få rustas upp. Nu har vi åtminstone ett fint kök och ett nytt och tjusigt badrum.
Nästa projekt är att byta rum med ungarna så de får större, och inreda ett fint barnrum. Men det får vänta. Vidar ska bli stor nog att sova ihop med syrran och vi måste samla nya krafter, för hur lätt det låter i planeringen så blir det här med renovering sällan så enkelt och billigt som man från början tänkt.

God morgon!

Modell stor har sovit en hel natt utan att komma in till oss och leka propeller och spraka oss i huvudet.
Modell mini har även han sovit gott utan att ha pipit en enda gång efter nappen, för att sedan vakna sprudlande glad och väcka sin ömma moder med glatt tjatter ifrån sin spjälis. Nu brukar han för all del vakna på det sättet varje morgon, men typ klockan sex, och efter att ha knorrat några gånger under natten pga krav att få in borttappad napp i munnen igen. Idag hade bägge ungarna den goda smaken att sova till strax efter halv åtta. Behövligt efter att ha jobbat 24 timmar på två dygn.
Men alltså, utvilad! Det är fredag och idag kanske jag kan hinna med att knäppa och lägga upp ett par bilder på vår nya, snygga matplats.
Känslan när man tillsammans med sin snubbe har renoverat ett helt rum, som till råga på allt blev dösnyggt är rätt storslagen faktiskt!

Hepp hepp, fredag hörrni! I'm in love.

Men jo, man kan faktiskt tappa bort en ring.

Tidigare har jag tänkt att den där frasen "jag måste ha tappat ringen.." bara sägs av snubbar som tagit av sig ringen när de varit ute på krogen för att få ligga. Också kör dom den repliken sen när de kommer hem och frugan frågar efter den.
Nu vet jag att det inte är så.
Jag har tappat min ring. Jag tar aldrig av mig den, så det är inte det att jag slarvat bort den, utan den måste helt enkelt bara ha glidit av fingret. Frågan är bara vart. På jobbet? Här hemma?
Jag har åtminstone inte varit på lokal och raggat, det är då ett som är säkert.
Jag frågade Kajsa om hon möjligen hade sett till min ring, var på hon glatt sprang efter en packning till elementet som legat och skräpat på köksbänken, "hä mamma! Ingen!" Men nja, lite bättre substitut än en packning vill jag nog ha till min förlovningsring..

Kära Saida, läser du det här och får någon föraning om vart jag kan ha tappat den, så får du gärna av dig!
Tack på förhand.
Mvh/
Ledsen_tjej_83

Published with Blogger-droid v2.0.4

Nu kör vi!

Med tanke på vad jag skrev i förra inlägget, att jag är hemskt trött, så är det kanske rätt idiotiskt av oss att sätta igång med mönsterpassning och tapetersering klockan åtta på kvällen när ungarna somnat. Men imorgon börjar min del av jobbveckan och vi känner väl bägge två att det vore rätt skönt att inte ägna en tanke på renovering i helgen.
Så alltså, nu kör vi: Snyggtapet upp!

Published with Blogger-droid v2.0.4