Skärgården.

Har haft ett rätt fint dygn ute i skärgården och det där utlovade doppet blev faktiskt av både en och två gånger utan vidare övertalningar. Hur kallt? Kallt! Kanske 15 grader.
Jag älskar havet och varje gång jag kommer ut i skärgården och sätter mig på klippona får jag ett lyckorus i kroppen och känner genast behov av att lyssna på nån gamal dänga av Troublemakers. Typ '..när sommarnatten smyger fram, och myggen letar blod. Solnedgången den är så grann, en flickas kyss i varje hamn..'
Eh ja..

Söndagkväll.

Inne i vecka 27 nu och mindre än 100 dagar kvar till beräknad förlossning. Den här veckan har jag för mig är lite av den magiska gränsen, skulle bebisen få för sig att titta ut nu har den nämligen över 90% chans att fortsätta leva ute i riktiga världen. Känns fint att veta.
Och när vi ändå är inne på bebisprat så passar det ju himla fint att hälsa Kajsas nya lilla kompis välkommen till världen. Grattis till fina lilla tösabiten, Jon & Jos!

I övrigt laddar jag inför ett dygns arbete i skärgårdsmiljö. Fortsätter vädret visa sig från sin bästa sida så har jag utlovat premiärbad. Men fan vet vad jag gett mig in på..

Published with Blogger-droid v1.6.9

Tråk.

Lite av anledningen till att jag tycker att jobbet suger just nu är att jag har rätt många pass ihop med en kille (egentligen en man på 40) som på fullaste allvar anser att Bloodhound gangs låt Fire (eller vad den nu heter, den där de sjunger 'burn motherfucker burn', ni vet..) - är världens bästa låt. Och ja, jag är liksom inte ens förvånad.
Att jobba ihop med en snubbe som dels har den briljanta musiksmaken och även älskar att dra fräckisar - kan helt klart vara en av de värre sociala prövningar jag tvingats utstå. Som grädden på moset är han även den mest trångsynta människa jag har träffat.
Åh, jag vill inte!