Där sorg möter lycka.

Jag möts av jämmer och elände lite överallt nu. Läser om död, hör om död.
Nära och kära som rycks ifrån dem allt för tidigt, och lämnar efter sig en skara vilsna själar, handfallna av sorg som vet varken ut eller in.

Plötsligt slår det mig att det inte var mer än åtta månader sen jag befann mig i min djupaste sorg någonsin och aldrig trodde att jag skulle bli hel igen. Tänk vad fort det går, och tänk så snabbt en oändlig sorg kan bytas ut mot sådan lycka!

Jag hade ett långt samtal med en vän precis, en vän vars mamma gick bort nu i dagarna. Hon hade precis blivit mormor för första gången och var såklart världens stoltaste. Jag sa till min vän att det är märkligt det där, det känns som att det är livets gång på något sätt, att när en älskad lämnar oss så kommer det ett nytt litet liv att älska. Som att den som går bort lämnar plats åt en ny generation i samma veva. Där sorg möter lycka. Så himla fint när man tänker efter.