Klockan ringer 07.00, då har jag redan varit vaken sedan sex då M påbörjade sin snoozning. Trött och jävlig går jag upp och ställer mig i duschen.
Jag ska till jobbet. Jag jobbar inte ens längre utan gör det för att jag är så himla snäll. Jag tänker där jag står i duschen, att vad underbart det vore om hon kunde ringa och ställa in alltihop så jag kunde få gå tillbaka till sängen, läsa några sidor för att sedan somna om. Men ingen telefon ringer så jag sminkar mig, fixar iordning håret, tar på mig kläder, sprutar på mig lite lukta gott och sätter mig med morgontidningen och äter frukost.
DÅ ringer telefon. Då ringer hon och säger precis det jag ville hon skulle sagt en timme tidigare då jag fortfarande var trött och morgonful. Inte nu när jag blivit pigg och blivit fin.
Så nu sitter jag här och funderar över hur tusan jag ska spendera dagen. Jag kan ju gärna inte gå och lägga mig nu, då måste jag ju göra om hela göraiordningmig-proceduren och det orkar jag inte. Samma sak gäller promenad, då blir jag ju ful och svettig så då måste jag duscha igen.
Herregud hur svårt ska det vara?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar