2008-11-07

Framtidsutsikter

Jag stannade upp. Tänkte efter.
Vad vill jag med livet? Vart är jag på väg?
Ska jag gå och skrota med halvtaskig lön som personlig assistent i fyrtio år till och få rygg och knäproblem om tjugo?
Skulle inte tro det.
Alltså måste en förändring ske.

Eftersom jag trots mina utomordentliga färdighter i både det ena och det andra (jag kan till exempel vissla, knäcka med tårna ((dock inte med fingrarna)), sjunga falskt, kröka och mer därtill) antar jag att det inte riktigt räcker.
Plugga kanske skulle vara en god idé trots allt?
Jag har bollat fram och tillbaka, möjligheter och omöjligheter med Stina (tack för all peppning) och kommit fram till att det kanske, jag säger kanske, lutar åt Personal och arbetsvetenskap i Linköping nästa höst. (Om mina betyg räcker till det vill säga) Eller socionom.
Jag har accepterat att tanken finns där, känner mig mer och mer van för var dag som går.
Vem vet, om ett par månader kanske jag har bestämt mig helt?

2 kommentarer:

Tessan sa...

Du skriver så bra och kan bli allt du vill!

martin sa...

Aw, tack vännen vad fin du är!