2008-12-08

...

Mitt tålamod är katastrofalt dåligt. Nu har det satts på prov två gånger, och efter den andra gången så stängde jag ner hela skiten, svor lite och höjde volymen på stereon. Nu skiter jag fullständigt i att bränna en Ullared-road-music-skiva, fast det hade varit mycket trevligt att ha en imorron, kanske kan jag fjäska lite för min man när han kommer hem...

Imorron blir det till att gå upp vid fyrahugget för att bege mig till Ullared med Håkan, Stina och Hampus. Det hela kan bli en minst sagt intressant historia, vi får se hur det går. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra där dock, brukar man inte handla en himla massa skit? Jag har ingenting direkt som jag ska kolla efter, några julklappar möjligtvis typ råttfällan närmre bestämt (eller är det nån annan som har köpt det till Saga redan? Lotta hjääälp!) Men känner jag mig själv rätt så kommer jag väl hem med onödigt mycket skit, som man sen, när shoppingruset lagt sig undrar varför ihelvete man köpte det för.
Förmodligen gör av med mer pengar jag tjänar genom att jobba, så det hade antagligen varit mer lönsamt att byra bort passet men vad tusan, det är ju en kul utflykt.

I helgen har jag bland annat önskat Elektric med Leila K minst tre gånger inom loppet av en timme, fylleringt personer jag inte träffat på länge, beställt en köttpizza, druckit sangria och en hel del annat, i det stora hela en väldigt angenäm helg.
Jag har också mailat norrlänningen som kanske skulle gadda mig, och nu är det inte kanske längre. Han tyckte att det var en skitbra idé, jättefin bild och han ville absolut tatuera mig på mässan. På fredan närmre bestämt, spikat & klart! Nu ska vi bara pratas vid lite mer i telefon och inte mig emot, han pratar ju norrländska! (Och jag tänker inte berätta vad det är här på bloggen eftersom det finns folk som läser som jag vill hålla det hemligt för tills det är klart.)
Nu känns de förbaskade gråblaskmånaderna inte så himla farliga längre. Om två månader drar vi till värmen i fem veckor, och månaden efter hemkomst en finfin tatuering.
Sen kommer jag kasta mig i famnen på en sommar som ska spenderas i torpet och en vecka på Roskilde.

Always look on the bright side of life!

3 kommentarer:

Anonym sa...

haha! själv blev jag sjukt pepp när jag hörde leila k första gången, måste ha missat när du gick lös sen då och önskade den tre gånger! kul att ses iallfall, (även om det inte blev så lång vistelse för mig hos kollektivet) :)

Anonym sa...

Oj, had edin kära mor köpt råttfällan? Eller också var det så att hon skulle be dig? *gaah* Annars må det vara hänt, hon kanske har kvitto kvar och då är det bara att byta. ;o) Låter som en höjdarhelg förresten, haha. Härliga månader du har framför dig nu, är inte så lite avundsjuk!

Anonym sa...

Skriver som en kratta....det skulle stå: hade inte din köra mor...osv.