Lite finskt.

Jag tror att ens unge är rätt förtjust i pannkakor när hon utbrister 'ooooh, stekka kakka!' Jag antar att det var en finsk variant av 'åh, steka pannkaka!'. För det var ju just vad jag gjorde, stekte pannkakor.

Dålig tajming.

Ameh, okej att jag är sönderpeppad på en barnledig weekend i Berlin, jag dör så skönt ska det bli! Men varför måste alla fina varbergare, några skåningar och en drös göteborgare komma hit just den här helgen? Eller jag vet ju, tatueringsmässan. Vi brukar kunna dricka ner oss rätt friskt den här helgen, men herregud, nu kommer ju nästan hela gänget vara samlat. HÄR! Utom jag då, som är i Berlin. Men alltså, typiskt är det ju.

Räddaren.

Lycka så här en vanlig onsdagkväll är att hitta sitt nässpray som varit borta i några dar men man varit alldeles för snål för att köpa nytt, eftersom man vet att det ska finnas någonstanns.
Nu hoppas jag på en god natts sömn utan brutalt snarkande (nog M som är mest nöjd över det) och utan att gå i sömnen. (Inatt drömde jag att Kajsa var på vift och att hon klättrat jättehögt upp i något slags torn, vilken resulterade i att jag skulle försöka få ner henne från ett gäng flyttkartonger bredvid sängen. Sen vaknade jag och undrade vad tusan jag höll på med.)
Men nu alltså, Renässans saltlösning. Jippi!

Published with Blogger-droid v1.6.8

Gravidtjat.

Jag blir matt bara vid tanken på alla papper och allt krångel med f-kassan jag måste börja joxa med igen i samband med ansökan om gravidpenning. Varför tog jag ingen kopia och sparade vid förra ansökningen så jag åtminstone hade en mall nu? Nu måste jag sätta mig och skriva upp i punktform alla lyft jag gör per dag och hur jag gör dem, alltså öken! Jag gör liksom galet många lyft på en dag.
Dessutom känner jag att det är himla viktigt för mig att få en bekräftelse på att jag får gå hem i början av juli. Jag har räknat med att göra det. Dör annars. Inte minst eftersom jag inte längre kan förneka en begynnande foglossning. Hujedamej vad ont det gör emellanåt!
Och nu då, går det bara utför eller kan det stanna av? Jag har ingen aning. När jag väntade Kajsa hade jag inga känningar alls av foglossning, mådde liksom prima in i vecka 42.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Att smida planer.

Det är en så himla märklig känsla när man vet att man äger ett hus, alla papper är påskrivna och kontantinsatsen är betald, men man bor där liksom inte än.
Vi pratar ständigt om hur vi ska bygga ut, hur det ska se ut i badrummet och så vidare. Martin skissar, suddar och ritar nytt. Samtidigt så säger vi hela tiden att vi måste bo in oss så vi inte förhastar oss och upptäcker i efterhand att det hade funnits smartare lösningar. En utbyggnad är egentligen inte alls nödvändig än på ett par år, men vem tusan orkar vänta?
Det känns så mäktigt på nåt vis att man har ett helt hus som man kan göra precis vad man vill med. Eller ja, det är ju såklart en kostnadsfråga men eftersom vi fick köpa huset så pass billigt (om man ser till dagens huspriser vill säga, jag tänker aldrig hävda att nåt man köper för närmre miljonen är billigt) så har vi helt klart en del möjligheter.
Tanken har också slagit mig att det är just det här planeringsstadiet som är det roliga, för det lär väl knappast bli så jävla muntert när projektet väl dragit igång. Alltså passar jag på att riktigt glädjas åt planeringen, från badrumsrenovering till en fondvägg i köket.
I mitt huvud är allt redan klart, där äter vi mat i kökssoffan i vårat ljusa kök, ungarna busar i trädgården och Martin skruvar och är glad i sitt garage. Mycket bättre än så kan det inte bli.
Jag tror faktiskt att vi har köpt oss lite, lite lyckligare.
(Hejohå så jävla könsstereotypiskt och idylliskt! Jo tjena liksom.)

Funderingar.

Funderar på om det är hållbart att skylla sina fisar på att bebis övar straffsparkar i magen eller om det är alldeles för uppenbart att jag ätit på tok för mycket halloumi? I själva verket åt jag nästan bara halloumi vid kvällens grillpremiär, det var ju liksom nästan ett års halloumisug som var tvungen att stillas.

Vidare undrar jag varför man (jag) aldrig kan lära mig att lägga alla räkningar som ska betalas på ett och samma ställe? Det är ju så himla opraktiskt att behöva gå igenom varenda pappershög runt om i lägenheten för att samla ihop dem. Och pappershögar finns det väldigt gott om här hemma vill jag lova. Nu måste jag komma fram till om jag verkligen fått med alla räkningar. Organisation, vad är det?

Published with Blogger-droid v1.6.8

Om våren och Hella Hell.

Det är vår, sommar enligt vissa, inte minst om man tittar på hur folk klär sig. Igår såg jag ett par gå barfota på stan, en annan med tjock jacka, mössa och sjal. Ännu en i korta shorts med bara ben och linne. Jag själv i vårjacka och tunn sjal. Svårt det där med kläder. Min mamma sa alltid att man skulle svettas in sommaren och frysa in vintern, jag tror jag anammat det rätt duktigt. Inte minst på Kajsa, skitsvårt att veta vad man ska klä henne i, antagligen alldeles för varmt, men hellre då att jag få ta av henne kläder.
Och vår ja, grusfria gator. Jag får hela tiden påminna mig om att jag faktiskt är 28 och där med kanske inte har legitim rätt att kolla på alla söta pojkar på bräda. Men jag tror det sitter i det där, för fy sjutton vad jag dreglade efter alla tuffa skatare när jag var en sisådär 15 år. Men nu som sagt. Lite Hella-Hell varning.

Och nej, jag är inte hundra procent allvarlig, mest att jag tycker att de är så himla gölliga där de åker omkring på brädan med en cigg i mungipan och tror att de är tuffa. Det rör sig alltså inte om pojkar i den rätta bemärkelsen.