2011-02-23

Fint.

Idag har vi tittat på världens finaste lilla knytte som verkade ha det fint på alla sätt och vis där inne i magen.
Hade lite glömt bort den där nervositeten man har när man lägger sig där på britsen, finns det verkligen en bebis där inne nu då? Och är det bara EN? För guds skull låt det vara en!
Och lättnaden när det är klart, när man har bilden på den lille parvel som i september ska bli Kajsas syskon i handen. Den lyckan!

6 kommentarer:

jos sa...

Åh så himla härligt! När blev liten beräknad att anlända?

H sa...

Wiie! Vad mys! :)

Lotta sa...

Myyyyyyys!

Elin Alenteg sa...

Åhh!! Nästan tjuter. Va underbart!! Blir så glad :)

Fifi sa...

Ultraljudet var en fantastisk upplevelse! Även om jag inte hade varit särskilt orolig tidigare, så blev jag det precis innan. Tänk om jag bara hade inbillat mig alltihop? Men så fanns det där :)

Då litar jag på att du håller blodapelsinsfanan högt!

Lisa sa...

Ja det var verkligen fint att få se det lilla knyttet!

Jos: då jag blivit vis av förra gångens tio dagars övertid så har vi valt att inte fästa oss allt för mycket vid ett datum, (om man bortser får starten av havendeskapspenningen) dessutom sa ul ett helt annat än det vi beräknade så vi nöjer oss tills vidare med att säga att den borde ha kommit i alla fall i mitten av september. =)
Fifi: Ja precis när man lägger sig där så är man ju rätt nojjig. Det är ju först då man får det riktiga beviset på att allt är ok.