Om dagar som är sådär.

Dagen idag har varit precis värdelös. Mitt humör har varit helt katastrofalt dåligt och jag har mest gått och muttrat för mig själv. Jag har snäst och varit kort och känner inte alls igen mig själv. Tog fel på tvättid imorse, vilket resulterade i dyngsur tvätt utslängd på golvet. (Hej bra start med grannsämjan!)
Sen åkte jag vilse i hissen i parkeringshuset, upp och ner som en jäkla jojo åkte jag utan att hitta ut, och damen som skrattande undrade om jag just gjort det - åkt vilse, snäste jag bara korthugget åt. Fy fasen så otrevligt! Jag trivs inte att vara sån, mitt huvud håller på att sprängas på grund av den där jäkla rynkan jag haft i pannan hela dan. Och så hämtade vi hem min cykel från torpet också, punka på vartenda däck och rätt kass över lag. Helevetes skit.
Så hatar jag att jag låter hela det där monsterhumöret gå ut över min familj, framförallt Martin. Tack och lov så har han tevespelskväll lite längre ner på gatan, skönt för honom vill jag lova.
Själv ska jag försöka råda bot på dåliga humör med ett skumbad. Eller nej förresten, hela badrummet är ju belamrat med dyngsur tvätt. Jag får nöja mig med en kopp te istället. Jävla skit.