Känslan när man står i kassan och ska dra kortet men inte minns sin snubbes kod. Med fem personer bakom, varav en med en skrikande bebis. När man ringer hem till sin kille och ska fråga om den förbannade koden, och den där förbannade killen (jaja, irritationen visste liksom inga gränser) inte svarar. När man ringer igen, men han svarar fortfarande inte.
Den känslan.
Lättnaden när kassörskan medlidsamt tittar på mitt rödmosiga nylle och säger att "vi kan ju ta det hela på hans personnummer, du behöver bara förfalska hans namnteckning", och blinkar lite så där finurligt åt mig.
Den lättnaden.
Sen satte jag mig i bilen och grät lite av genans. Och av tacksamhet.
Och ja, jag är förkyldast i universum, blir lätt gråtmild då. Eller om det är den förbannade pollen. Jag vet inte.
Ikväll ska jag i allafall äta B&J Vermonster. För att göra min onda hals mindre ond. Hade ni varit så här förkylda hade ni också gjort det, sådetså.
6 kommentarer:
Åh ja det är hemskt! Eller då man tror man har pengar på kortet men det visar sig inte räcka till, eller då det helt enkelt var något fel med uppkopplingen..
Hoppas du snart är pigg igen, inget kul alls att vara förkyld. Då får man helt klart äta precis vad man vill!! :)
Usch, vilken pina! Börjar svettas lite här, tur att jag sitter och vräker i mig glass. Och nä, är inte det minsta förkyld. Krya på dig!
Åh fy sjutton, hatar stress och svett i affären!
Åh nej, lider med dig! Har varit med om något liknande, men det var mitt eget kort och koden var rätt men jag hade glömt föra över pengar. Som tur var satt Jon ute i bilen och kunde komma in och lösa av mig, men sjukt pinsamt ändå. Hoppas förkylningen ger med sig!
Å, så sjukt jobbigt! Men vilken snäll kassörska, hatar när de ska vara sådär nitiska och jävliga bara för att. Fastän de uppenbarligen inser att man inte snott kortet av någon och nu försöker handla sig rik på ica.
Huh... Men snällt (och olagligt) av henne. :)
Skicka en kommentar