Och idag, efter några dagar av morotspuréeätande så var den där. Första tanden! Ett litet litet risgryn i underkäken. Och Axel, vår kompis som vi var hos vid upptäckten, förstod inte riktigt storheten i det hela utan ba: "Ehh okej, får inte alla ungar tänder?"
Och okej okej, det var kanske lite överdrivet att jubla och göra high five, men ändå. Hallå, vi pratar första tissingen här!
Published with Blogger-droid v2.0.4
3 kommentarer:
Asså, Axel fattar ju ingenting, det ÄR stort med första tanden!
Haha! Klart det kräver jubel när första tanden kommit, och andra, och tredje... Ja framåt femte tanden så lugnade jag ner mig lite.. ;)
Fifi: Men JAG VET! Fast eftersom det är han som heter Vidar i mellannamn, så var han rätt nöjd också. Menade att "vi Vidars utvecklas väldigt tidigt vi.." Hehe.
Maria: Hihi ja precis!
Skicka en kommentar