En doft av sommarens sista dagar.

I början av sommaren, innan jag gick på min gravidpenning sa jag att jag skulle spendera mina "lediga" timmar i hängmattan eller i hammocken med en bok och en vattenmelonshake. Nu är de gånger jag faktiskt gjort det rätt lätträknade, närmre bestämt noll. Jag har verkligen sett fram emot att ligga i den vulgärt stora hängmattan från Laos som hela familjen får plats i (okej, kanske inte nu) och titta upp på grantopparna med en bra bok. Livet på en pinne liksom. Men så blev det ju inte, min passivitet till trots.

Men så idag gjorde jag slag i saken, när hösten blev till sommar igen. Dock utan vare sig bok eller vattenmelonshake, men väl en väldigt glad dotter. Vi låg där och gungade i godan ro ända tills himlen öppnade sig.
Fint vare!