Alltså det här att köra bil långt (eller okej, 4 mil enkel väg ungefär på motorväg) själv, med två barn i bilen är inget jag föredrar. Verkligen inte faktiskt. Speciellt inte under sådana förhållanden som det var nu, på väg hem från barnkalaset.
Det var mörkt, fruktansvärt dimmigt och halt. Eller ja halt och halt vet jag inte, men jag får anta det eftersom jag såg två bilar som var ute och saltade. Jag körde hur som helst så pass sakta att jag aldrig behövde ta reda på det. Men alltså, folk som inte har trafikvett, jag blir tokig! Kör som blådårar trots ovan nämnda väderförhållanden, som gör idiotiska omkörningar och mötande bilar som vägrar blända av vid möte.
Jag satt på helspänn där bakom ratten, livrädd för vad närmsta bilist skulle hitta på. För det är ju så, jag är säker på min egen bilkörning, har haft körkort i tio år och kört både ofta och långt. Jag anpassar hastigheten efter väg (och väder) och jag litar på min omdömesförmåga. Men inte på andras. Får liksom frossbrytningar när jag tänker på långtradaren som blåste om i 90 knyck precis innan avsmalningen i dimma, eventuell halka och kolmörker. (Jag körde i typ 70 på 90-väg så det var ju inte jättemycket han vann på det liksom.)
JAG HAR FÖR FAN TVÅ UNGAR I BILEN!
Det var nog allt. Var bara tvungen att avreagera mig lite, samt lugna mina nerver.
6 kommentarer:
Ja fy, det är riktigt jobbigt att vara ute och åka ibland. Man blir helt nervös och sitter på helspänn som du säger. Särskilt nu när det börjar bli halt, då blir det riktigt otäckt. Särskilt eftersom man har med sig barn i bilen!
Ja, jag förstår precis hur du känner. I synnerhet nu när Lykke är med i bilen, det är skrämmande hur vissa människor kör..
Känner med dig! Jag har inget körkort trots min ålder, har rejäl bilskräck och litar varken på mig själv eller andra. Litar dock på de jag brukar åka med. :)
Har varit nära att bli påkörd som cyklist och fotgängare x antal gånger... hatar stressade bilister, jag gör verkligen det.
Jag älskar verkligen att köra bil annars, men absolut inte under såna här omständigheter. Också vill jag helst vara själv i bilen, med ungarna med blir alla faror så mycket mer påtagliga liksom.
Har försökt kommentera din blogg i flera dagar men det har inte fungerat. Panik! Nu verkar det fungera igen dock. :)
Åh, jag har också skrivit ett blogginlägg om detta! Nu är jag relativt ny på det här med bilkörning, men trots det så litar jag ändå ganska bra på min egen körförmåga - men ANDRA MÄNNISKOR! Uh, jag får panik på riktigt på alla som ska ligga och nosa i baken på en, alternativt göra helt sinnessjuka omkörningar. Usch.
Svar: Oj, men hjälp vad glad jag blev för din finafina kommentar! TACK! Kommer jag att leva på länge. :)
Regnsjuk: Det är ju det som är så otäckt att man aldrig vet var man har andra bilister när man själv alltid kör efter egen förmåga..
Men alltså, det VAR sjukt fint skrivet. Som sagt, jag vill läsa mer. =)
Skicka en kommentar