Jag la Kajsa att vila, Kajsa vilade. Sen la jag mig och Vidar i sängen för att också vila. Lagom till att Vidar kommit till ro och just skulle somna kom kliet i halsen tillbaka och jag var tvungen att hosta, varpå Vidar såklart sprattlade till och vi fick börja om hela proceduren igen.
När Vidar somnat, ja då hade det visst gått en timme och dags för storasyster att vakna.
Igår skrev jag på facebook: "Idag ägnar sig visst hela familjen åt att sova, himla fint då det är något vi inte gjort på en vecka eller så."
Herregud som jag ljög!
Alla sov naturligtvis utom jag. Det här med samarbetet mellan kropp och huvud funkar liksom inget vidare så när jag väl får sova, ja då sänder tydligen hjärnan några signaler till kroppen som säger att "nu du, spring så fort du kan för snart kommer sömnen och tar dig!" Och då är det så klart stört omöjligt att komma till ro.
Nu får jag väl istället göra sånt som en hemmafru bör göra, typ koka linssoppa och baka saffransskorpor och sånt.
Ja så får det bli. Sova får jag väl göra när kottarna blivit tonåringar.
Published with Blogger-droid v1.7.4
4 kommentarer:
Och när dom blivit tonåringar har man varit vaken så många år att det där med sömn inte längre finns på kartan..
Jag tror att ett par öl är botemedlet! Man somnar ju så gött på det. Du tar väl bussen på torsdag? :)
När de är tonåringar, ska man inte ligga och oroa sig för om barnen har druckit/hamnat i dåligt sällskap/skolkat då? Nä, skojar bara, det får vi väl hoppas att vi slipper. Men allvarligt, jag lider med dig, skulle bli galen.
Jos: mm det ligger nog nåt i det. Stackars mig, jag som alltid sett sova lite som min favoritsyssla.
Helena: Helt övertygad om att öl är det bästa botemedlet. Nästan på allt faktiskt. ;)
Och ja, inte tusan är jag så dum så jag tar bilen iaf, fast bättre upp än buss, jag har bett lillebror att agera chaffis. SÅ. HIMLA. FINT skare bli!
Fifi: Ja det ligger nog en hel del i det också. Nu som först förstår jag vad mamma menar när hon säger att hon låg sömnlös om helgerna i väntan på att jag skulle säga till att jag var hemma..
Skicka en kommentar