Man vet aldrig vart man kan hitta vad.

Vidars ena nappflaska är borta och jag ägnade rätt gott om tid åt att försöka hitta den igår kväll. Jag letade i garderober, kylskåp, under soffa, i barnvagn, i sängen, i byrån, i den tomma sypallen, i badkaret. Ja överallt där en fantasifull 2-åring kan tänkas lägga en nappflaska. (Alternativt var en förvirrad morsa kan tänkas ställa den.)
När jag letat överallt och lite till så kom jag mig för att kika ner på skohyllan. Och där. I min ena känga skymtade jag något grönt kunde tänkas vara V:s nappflaska, men det var det inte.
Istället hittade jag inte mindre än sju nappar och en mössa nedtryckta i skon. (Att placera sina bästa ägodelar bortsett från Skinky i en illaluktande känga kan ju helt klart vara det sämsta draget någonsin om man frågar mig.)
Men nån nappflaska, nej den hittade jag aldrig. När jag frågade Kajsa imorse om hon sett till den fnissade hon hysteriskt och gav mig en pillemarisk blick som jag inte riktigt vet hur jag ska tolka?

Ingen kan påstå att livet med en 2-åring i hemmet är tråkigt. Stundtals jävligt jobbigt, men aldrig tråkigt. Däremot rätt spännande, man vet liksom aldrig vad man ska mötas av när man stoppar ner foten i skon..

Published with Blogger-droid v1.7.4