När man kommer in i köket från "matsalen" där man vet alldeles säkert att man lagt ifrån sig sin bebis bara ett par minuter innan, när man började dammsuga, då blir man liksom isande kall när ongen inte ligger där längre. Filten är där, liksaså hans leksaker. Men ingen Vidar.
Plötsligt kom Kajsa farande och ropade glatt: "Titta mamma, Didar gå!"
Och jag tänkte att herregud, vad har ungen nu gjort?
Jag följde med henne ut till hallen och där låg han och pratade med Kajsas ena stövel. Jag fattade inte, hur kom han dit liksom?
Tills Kajsa visade: "Kolla mamma KOLLA!" Också rullade hon över honom till rygg, tog tag i hans fötter och DROG honom med sig. Och Vidar han skrattade högt och älskade att bli kringdragen av sin syster.
Men alltså herregud. Det går verkligen inte lämna dem en minut ensamma. Och om hon hade dragit honom över den där höga tröskeln så han slagit huvudet i golvet? Vojne vojne.
Det här med att inte behandla sin bror som en docka, det går liksom inte in i huvudet på vildningen här hemma.
9 kommentarer:
Haha! Det låter ju både hemskt och sött samtidigt! Huvudsaken han var glad! :)
Jees! Tur att hon missade tröskeln... och att han skrattade! = inga men för livet ;)
Hahahaha! Åh! Det kommer bli ett tåligt barn den där minsta!
Hehe, oj då! Men han verkar ju ha tagit det med en klackspark i alla fall.
Vilken tur att det gick bra, jag ser det verkligen framför mig :) Klart Didar ska följa med syrran liksom, haha!
Haha gud vad jag hade velat se det där i verkligheten!
Förälåt, men jag skrattade högt!
Jamen å ändå. Hon ville ju bara att han skulle få se sig om lite här i världen. Och vad härligt att rundturen uppskattades också. Här har lillebror börjat värja sig och förfinat det klassiska småsyskons pipet vilket han använder friskt när storebrollan är i närheten.
Maria: Haha ja, och det var han!
DT: Nä, men alltså AJ om hon hade dragit honom över tröskeln som sagt. Dock har hon kommit fram till att det är hennes faviritsysselsättning, så snart är hon väl även där över och harvar..
Dalkullan: Ja, det är vi inte bekymrade över, haha.
Colombialiv: Ja, tack och lov!
Tinalinatiny: Ja, du ska bara veta hur sur hon är över att han inte kan gå än. =)
H: Jag tror du hellre hade velat se när hon försökte gå skottkärra med honom, efter att ha sett ett par ungar på teve görat. Haha
Fifi: Jag gjordet också, kanske inte så himla smart ändå att uppmuntra det där dragandet, men jag kunde inte låta bli.
Fröken K: Haha åh, jag bara väntar på de där härliga bråken syskonen emellan. ;)
Skicka en kommentar