2011-10-16

Att bli hyttad åt av en 2-åring.

När Kajsa efter att ha blivit tillsagd om att inte klättra upp på bordet, vänder sig om med i allra högsta grad tjurig eller rent av förbannad uppsyn, hytter med sin lilla näve mot mig och ber mig hålla tyst - då kan man fråga sig om det är så här det ska vara? Om den där uppfostran gått snett någonstans?
Samtidigt är det väldigt svårt att hålla sig för skratt..

Och det där hytteriet, var har hon fått det ifrån?

3 kommentarer:

Atomflickan sa...

Visst är det svårt att hålla sig för skratt ibland! Speciellt när man måste vara allvarlig för att visa att något inte är ok.

Dalkullan sa...

Hahahah! Åh en hyttande näve! Love it!

Lisa sa...

Atomflickan: Jag är expert på att skratta när jag inte får skratta, vilket ju Kajsa märker och spelar ut allt dubbelt. Såklart.

Dalkullan: Haha ja det var för roligt alltså!