Apropå sömn som jag ju nyss nämnde var så himla viktig. Jovars, men hur tänker vi nu när vi sitter uppe och väntar på att Lillkotten ska vakna för att få käka?
Tänker att om jag går och lägger mig nu så vaknar han garanterat precis när jag somnat, bättre då att vara vaken.
Men han har ju sovit i cirkus tre timmar, fatta vad sömn!
För det är lite så med vår bristfälliga sömn, som ju kanske inte är så där jävla bristfällig egentligen, att den i själva verket mest beror på oss själva.
Om vi ger fan i att nattsudda så här länge om kvällarna, utan går och lägger oss normal tid så skulle vi få sova en himla massa.
Men vem tusan har sagt att vi är smarta? Det är ju himla fint med lite egentid bara M och mig emellan också..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar