Haha hoho.
Gissa vem som suttit uppe från 01:30 och sjungit om vandringsmsmän med trasiga kläder och om trollmor med massa ungar och läst om Emma och Pomperipossa femtioelva gånger för en mycket pigg 2-åring?
Jomenvisst.
Och gissa vilken liten tös som runt halv fyra ungefär även väckte den där lillebrorsan (som ju hade rätt svårt för att somna igår kväll, vilken kanske kunde läsas mellan raderna i förra inlägget) som i sin tur väckte sin far och satte honom i full sysselsättning trots att samma fader skulle ta cykeln till bussen kl fem imorse?
Joråsåatte.
Gissa vem som somnade runt halv fem men lämnade en vaken lillebror efter sig?
Och nu tycker den stora lilla damen att det är dags för frukost.
Hej jävla skitvardag, jag välkomnar dig inte alls lika mycket längre!
Ps. Jag ska aldrig prata positivt om sömn igen. Ds.
Published with Blogger-droid v1.7.4
7 kommentarer:
Å nej! Det är typsikt det där, så fort man råkar nämna att man har det rätt bra när det kommer till det där med sömn så slår det tillbaka. Varenda vareviga gång. Hoppas ni kan samla ihop några förmiddags-sömn-timmar så att veckan inte börjar helt upp och ner.
Usch, lider med dig!
Nämän. Usch. Jag lider också med dig/er!
Urk. Det värsta är att jag vaknar sådär UTAN barn och utan att somna om var och varannan natt. Man blir ju knäpp utan sömn. Hoppas dagen fortsatte bättre...
Oh no. Alltså, det är så himla bra att folk skriver om sånt här ändå, så att man fattar. Så att man är lite, lite beredd när man själv får barn. Jag hälsade på mitt ex:s bebis i helgen (och ja, hälsade ju på exet och hans fru också dårå) och var helt slut efter två timmar även om det var mysigt.
Två timmar = inte riktigt samma som dygnet runt, varje dag.
Man kan ju förstå att det torde vara en hyfsat effektiv tortyrmetod att beröva någon sömn. Enkelt, städat, men jäkligt effektivt liksom.
Jag och M pratade om det häromdagen, om hur vi kommer se tillbaks på de här "småbarnsåren". I ett töcken, var vår gemensamma slutsats.
Hoppas natten som kommer blir myyyycket bättre!
Ja det är verkligen ett helvete att inte få sova o nätterna. Sjukt stressande att sitta där på stolen i K:s rum och se timmarna ticka förbi och veta att det här är sömn jag aldrig kommer kunna sova igen liksom.
Jos:Ja, jag har ju insett det. Jag gör aldrig om samma misstag. ALDRIG!
Muerta & Dalkullan: Tack. Eller nåt. =)
Johanna: Haha nä jag är rädd för att det inte riktigt är sama sak. Fast det kan vara nog så tröttsamt ändå, det tar nästan ännu mer på krafterna att hänga med barn några timmar när man inte är van vid egna ungar.
D K: Ja fy farao, din stackare! Jag tänkte skriva "att tänk då hur det blir när du får barn" men insåg att då har du ju inte det där förbenade jobbet så då borde du må bättre och därmed få bättre sömn.
Fröken K: Bra tortyrredskap i allra högsta grad vill jag lova. Frågan är för vem/vilka? Jag menar, jag utan sömn går väldigt lätt ut över familjen, jag spottar, fräser och är inte alls trevlig att vistas i samma rum som. Tyvärr.
Skicka en kommentar