2011-10-28

Home is the place to be.

Idag är en sån där dag då vi är inomhus hela dagen. Kajsa pysslar med sitt, jag går och småplockar och Vidar har funnit sig tillrätta i sin babysitter. Allt flyter för ovanlighetens skull på helt fantastiskt bra, inget gnäll, inget tjat och inget trots.
Emellanåt måste jag dock påminna mig om att det faktiskt inte finns någon lag som säger att man måste vara ute minst en timme varje dag när man har barn (för den friska luften och så ni vet), dessutom bor på landet och granne med skogen och ect. ect. Jag drabbas nämligen, helt obefogat givetvis, av ett litet sting dåligt samvete när vi inte går utanför dörren på hela dan trots att det inte regnar. När ungarna har pyjamas på sig fram till lunch då det vankas värmda pannkakor från gårdagens pannkaksfest, när tv:n står på trots att det för länge sedan blivit ljust ute och klockan för länge sedan passerat lunchtid.
Men så tänker jag att lika skönt som det är för mig att slippa kånka på ungar och ge sig ut bara för man måste, lika skönt kan det väl vara för K också att bara gå hemma och skrota runt i pyjamas utan att för den delen vara sjuk. Och utan att få utbrott varje gång jag ska ta på henne jackan som hon av någon anledning inte alls vill ha på sig. Och lillskroten, honom gör det nog varken till eller från så länge han får ha sin lille snuttefilt och mamma i närheten.

Och så här när det är fredag och hemmamys och allt tyckte jag att det vore fint att ha en liten leopard här hemma. Det är nämligen väldigt mycket mysigare att städa när man har en morrande liten leounge att nafsa på emellanåt.

7 kommentarer:

Fröken K sa...

Nämen hur gick det här till? Hur kom mitt inlägg direkt innifrån mitt huvud till din blogg? ;-) Samma här med andra ord. Egentligen borde det vara varje barns rätt att få skrota runt i pyamas fram till lunch, minst, ibland. Mycket fin leopardunge förresten!

Fifi sa...

Vilken söt leopardunge!

Och ibland är det så skönt att vara hemma och skrota en hel dag, men visst, jag känner igen den där känslan av att man måste passa på och gå ut och bla bla bla...

Helena mitt i smeten sa...

Känner igen mig! Får ofta dåligt samvete om vi inte gör nåt på en hel dag, samtidigt njuter jag väldigt av just de dagarna. Varför ska det vara så svårt att bara låta sig njuta?!

Lala sa...

Men sådär känner jag oxå...vi är så segstartade på morgonen, kan äta frukost vid 11-tiden, ha pyjamas på till 12, äta blodpudding till lunch för andra dagen i rad och oups! inte "hinna" ut trots fint väder. känns alltid som att man har lite dåligt smavete eller nåt...för att man kan ha sånna latdagar...Egentligen ska man väl bara njuta?

Johanna sa...

Helt rätt tänkt!

Tinalinatiny sa...

Ibland bara måste man vara inne & skrota, det behöver alla :)

& vilken söt liten leopardunge. Var hittar alla sina fina leoparddressar? Har letat som en tok efter en till Lykke, men hittar ingenstans..

Lisa sa...

Fröken K: Haha jag vet inte, himla märkligt måste jag säga. Men visst är det så, man riktigt ser ju hur de går omkring där och myser, varför ska man ha dåligt samvete för det?

Fifi: Hihi tack, blev himla glad när jag insåg att han blivit så pass stor att han kan ha den. =)

Helena: Jag tror att mycket av det där tänket sitter i från min barndom. Min mamma var väldigt mycket så att man skulle vara ute minst en stund varje dag, oavsett väder. 'Det finns inget dåligt väder' och yada yada du vet..

Lala: Exakt! Kul att du nämnde just blodpudding som ju är våran paradrätt här hemma (det och pannkakor är nämligen det enda vi med säkerhet vet att K kommer äta.). Toppen att steka på de skivor som blev över från lunchen innan, dagen efter ju. =)

Johanna: Ja det var nog det, måste sluta upp med såna där fåniga tankar.

Tinalinatiny: Jag köpte min på tradera för ett par år sen, håll utkik där. Alla ungar borde ha en leoparddress. ;)