Dagens dagsform alltså: trött, hopplös och en känsla av maktlöshet.
En stilla undran bara, vad gör man med 2-åringar som kommit in i en fas av sömnvägran? (Hon är inte sjuk, verkar inte ha ont eller drömma mardrömmar, det är bara det att hon liksom ser varje säng som en potentiell lekstuga.)
Tips, råd och eventuella bud tas tacksamt emot.
(Alltså skoja bara om det där sista. Tror jag..)
En positiv grej i all den här dimman av trötthet är att Kajsa har börjat visa prov på att vi kanske inte behöver oroa oss för hennes språkutveckling, vilket vi gjort ett tag nu. Alla andra ungar i hennes ålder (jag vet att det är idiotiskt att jämföra) tycks liksom dra världens haranger medan Kajsa begränsat sig till få ord på raken och haft svårt för det där med meningar. Men nu verkar det börja släppa vilket värmer det här trötta mammahjärta en del.
Published with Blogger-droid v2.0.2
10 kommentarer:
Det brukar väl kanske vara i den åldern som dagssömnen både behövs och gör illa åt nattsömnen. :( Lägga henne då hon verkligen är trött?
Mina båda har alltid varit vakna så länge att rådgivningen säkert skulle skicka socialen på besök om de visste (nåja, nästan) men sen har de somnat ordentligt också o sovit hela natten. (Jag var likadan som liten själv också..)
Ja hur är det med dagssömnen - kan den ha någon påverkan tror du??
"Vår i luften", herregud, är det sant?? Kanske ungen har vårkänslor? ;)
Åh, jobbigt. Vet precis hur det är, även om det nu inte är min stora som håller låda på nätterna.. Milo hade också börjat sova oroligt, inte så att han blev pigg men liksom vaknade varje natt och var ledsen. Men sen han slutade sova på dagen sover han som en klubbad säl mellan 19-07, och gärna en stund till. Men han bestämde sig ju iofs själv för att han inte ville sova på dagen längre, säkert ingen hit att försöka "tvinga" fram det. Hoppas hon sover inatt iallafall!
haha men åh tack. :) ja alltså sommarlängtan är ju enorm, speciellt eftersom man hela tiden luras att tro att det är vår och bara ett ögonblick ifrån varma nätter! och det är ju därför man är så jäkla trött! svinfint väder en timme och sen BOOM dödsmörker. Känner så igen mig i tröttheten..
Va? Vår? Sol? Snö? Har inte lämnat hemmet eller soffan och sängen på dagar. Vet inte vad som händer där ute. Har som mål att kolla ut genom fönstret en gång per dag. Failure idag på den.
*måste stå ut måste stå ut*
Skönt att inte oroa sig för tvååringen. För de flesta kommer det nog. Om det här illamåendet visar sig bli ett livs levande kiddo i september lär jag förvisso oroa mig för allt. Och talet lär komma svinsent eftersom han/hon blir tvåspråkig från start.
Sorry, bara svamlar.
Har hon haft såna perioder förut? Kan det isf vara någon utvecklingsfas? Den där språkuvecklingen kanske spökar i drömmarna? Äh, jag vet inte, jag spekulerar bara, men hur som helst lider jag med dig, det är fruktansvärt att vara så där trött.
Vad jobbigt, håller tummarna för mer sömn i natt!
Skönt när det börjar släppa, jag skulle säkerligen också gå och fundera på det där. :)
Jag tänker också Utvecklingsfas pga språket. Annars har jag faktiskt inga råd alls. Bara sympati och empati. Hoppas ni får ordning på det snart igen.
Tänker att Fifi och Dalkullan är inne på rätt spår. Händer mycket i hjärnan när språket börjar bubbla och det kan nog absolut påverka förmågan att komma ner i varv.
Jag tror också det är som de andra skriver att när barn håller på att lära sig något så är det nåt annat som det blir sämre med...plus att hon nog inte ska sova så mycket längre (kanske).
Skicka en kommentar