Vi var och handlade i eftermiddags med två väldigt trötta ungar. Kajsa hade raseriutbrott gigantus där i vagnen för hon inte fick åka bilvagnen och när hon satt där i kundvagnssitsen och skrek som värst, vem stöter vi på?
Jo den där häx.. förlåt, den inte så omtyckta dagisfröken på Kajsas avdelning. Såklart. Inte direkt jättepepp på att stöta ihop med henne direkt. Dessutom har K inte varit på dagis för att hon är sjuk (det är egentligen en överdrift men det var vad vi sa till personalen när vi ringde igår och sa att hon inte skulle komma) och med det i åtanke är det kanske heller inte sådär jättetoppen att hon sitter utan mössa i kundvagnen eftersom hon kastat av sig den i bilen. Ännu mindre ultimat är det ju att kolla ner i kundvagnen där det ligger en påse chips med tillhörande dip (till min ensamma På spåret-kväll imorgon, måste trösta mig med nåt när M är på julbord), en julmurre, en burk pepparkakor och två punkisar (som M tyckte han ville ha till filmen ikväll). (Herregud varför förklarar jag mig?).
Hoho jaja, vilka bra matvanor vi stoltserar med i den här familjen.
Vi hade givetvis köpt både klementiner, apelsiner, morötter, äpplen och annat i nyttoväg, men naturligtvis låg det inte alls synligt i påsarna.
Nu grämer jag mig lite här över att hon imorgon ska sitta och berätta för personelen vilka usla föräldrar Kajsa har som låter henne följa med att handla, utan mössa dessutom, och hur vi köpte hela vagnen full med onyttigheter (lätt överdrift, jag vet). Men iallafall. Retligt.
6 kommentarer:
Att man ska behöva känna sådär alltså. Inte klokt egentligen, men jag skulle med all säkerhet ha känt precis likadant. Dumt.
Åh! Jag själv läser till förskollärare och har varit ute på mycket praktik. På vissa ställen är personalen faktiskt riktigt elaka och sitter och suckar och pratar om vissa föräldrar så man blir helt chockad! På andra ställen däremot har de en helt annan ton och snackar inte skit utan endast om sådant som kan vara nödvändigt att veta som personal på barnens förskola.
Som förälder ska man inte behöva skämmas och vara rädd att personalen ska snacka skit, tycker då jag i alla fall, för det är då rakt inte deras jobb! :)
Jag fattar känslan! Men du....huvudsaken är ju att NI vet hur det ligger till. De har säkert redan märkt att ni inte är några föräldrar som inte bryr sig om sitt barn. :o)
Haha... det där med att man har alla onyttigheter överst i vagnen och stöter på någon dagistant får också mig att hicka till. :-D Men sen intalar jag mig att jag struntar i det.
Jag hade känt precis likadant, dumt nog! För vem är hon att döma mig eller dig egentligen?
Men Maria det ÄR alltså så! ÅÅH! *vågar aldrig gå til dagis igen*
Givetvis är det som ni säger, dom har ju ingen rätt i världen att dömma, och garanterat så köper den där pedagogen också chips emellanåt. =)
Skicka en kommentar