Ni vet känslan när man står på Ikea en halvtimme innan de stänger och ska köpa ett köksbord och man inser att man har kortet hemma? Inte säger ni? Okej, inte jag heller men Martin gör..
Och jag undrar fortfarande. Han ringde med oroväckande lugn och frågade om jag kunde leta reda på en kod till ett kreditkort som han hade liggandes i plånboken, lagom tills jag gett honom den dog hans batteri.
Spänningen är alltså olidlig - köksbord eller inte köksbord? Samt vilket humör är M på när han kommer hem?
Snälla snälla gode gud i himlen, gör så vi blir med köksbord så vi kan låta nyårsgästerna sitta fint imorgon. Och så att kvällen ikväll blir lugn och harmonisk och allt sånt där.
Amen.
OBS: Är inte troende!
6 kommentarer:
oj oj, hoppas det gick vägen! och gott nytt år!
Hoppsan, hur gick det?
Ja, hur gick det!?!
Spänningen är olidlig!
Åh, nej! Ni har verkligen otur när det kommer till Ikea.
Gott nytt år!
Det gick bra som sagt, jävligt surt att behöva ta ett köksbord på krita bara för man glömde kortet hemma liksom. Men har man tagit sig till en annan stad för att gå på Ikea, strax innan stägning har man ju inte så mycket alternativ. Om man inte vill åka hem tomhänt då..
Skicka en kommentar